(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att ha rätt till <strong>vård</strong> ≠ att få tillgång till <strong>vård</strong>. Vård av asylsökande barn med… <strong>SOU</strong> 2006:78<br />
bakgrund <strong>och</strong> den traumatiska börda som de kommer med till Sverige<br />
(<strong>och</strong> berättar om) rimligen är av stor betydelse för utvecklingen<br />
av symtomen <strong>och</strong> hastigheten med vilken barnet insjuknar.<br />
Detta utesluter givetvis inte att upplevelser under perioden av<br />
otrygg oviss väntan kan ha (re)traumatiserande effekt. Perioden i<br />
oviss väntan framkallar i sig psykisk ohälsa <strong>och</strong> omöjliggör bearbetning<br />
av traumatiserande upplevelser <strong>och</strong> ökar känsligheten för<br />
ytterligare belastningar (Roth, 2006; Joelsson m.fl., 2005; Ekblad<br />
m.fl., 2005).<br />
I översynens första rapport redovisades att många utvecklat<br />
uppgivenhetssymtom innan familjen fått något avslag. I den andra<br />
rapporten (<strong>SOU</strong> 2006:49) har observationen inte fördjupats <strong>och</strong><br />
inte heller har flera andra bakgrundsfaktorer som poängterades i<br />
första rapporten <strong>och</strong> som också rapporterats i tidigare studier vidareutvecklats<br />
(se tabell 1). En rad av dessa bakgrundsförhållanden<br />
förtjänar förvisso att tjänstgöra som möjliga riskfaktorer vid<br />
bedömning av familjerna i asylprocessen.<br />
Långa handläggningstider i Migrationsverket <strong>och</strong> Utlänningsnämnden<br />
förlänger sjukdomsförloppet <strong>och</strong> fördröjer tillfrisknandet<br />
för de yngsta barnen med svåra uppgivenhetssymtom (figur 3). De<br />
olika långa handläggningstiderna kan ej förklaras av olikheter i barnens<br />
tillstånd. Barn med jämförbart allvarliga störningar <strong>och</strong> likalydande<br />
lägesrapporter <strong>och</strong> intyg skrivna av samma kliniska handläggare<br />
har behandlats på ett för den yttre betraktaren obegripligt<br />
olikartat sätt. Kan olikheterna förklaras av förändringar i det politiska<br />
etablissemangets ”current opinions” angående de apatiska<br />
barnen <strong>och</strong> deras <strong>vård</strong>behov <strong>och</strong> uppfattningar om faran/värdet av<br />
avvisning <strong>och</strong> risken vid hemtransport? Myndigheterna har inte<br />
gjort några systematiska uppföljningar av barn med uppgivenhetssymtom<br />
som avvisats. Journalistiska rapporter visar på allvarliga<br />
konsekvenser i enstaka fall (Anna Bodin DN nätupplagan 24 april<br />
2005, Sanna Vestin 22 december 2004 DN. Se SVT1 Uppdrag<br />
granskning 1 <strong>och</strong> 7 november 2005).<br />
Det instabila kunskapsläget om ”de apatiska barnen” i den<br />
offentliga sektorn initierade sommaren 2005 Utlänningsnämnden<br />
(UN) att begära regeringens hjälp med vägledning för beslut av<br />
avvisning ur landet av barn med uppgivenhetssymtom. Regeringen<br />
föranstaltade om en barnpsykiatrisk <strong>och</strong> pediatrisk bedömning av<br />
ett enskilt ärende, en pojke från Uzbekistan med uppgivenhetssymtom<br />
som var under handläggning vid UN. Bedömarna poängterade<br />
att större hänsyn borde tas till hur barn påverkas av en<br />
204