(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 tänker just någon form av misshandel) så hade föräldrarnas omsorgskapacitet och förhållningssätt kunnat observeras och bedömas. Den stora engelska undersökningen – CHYPIE 2004 – visar att väl indicerad barnpsykiatrisk sjukhusvård både ökar förståelsen av patienternas ohälsotillstånd och ger bättre hälsa. Ryktesspridningen är mycket belastande och i en del fall t.o.m. retraumatiserande för familjer med svårt sjuka barn. Otryggheten har återkommit. Flera föräldrar har undrat varför de som ifrågasätter inte själva går ut och ser hur sjuka de här barnen är, fortfarande långt efter det familjerna fått PUT. En mamma återföll i PTSD och drömde mardrömmar om att hennes PUT revs sönder. Familjernas rättssäkerhet Dessa familjers egen rättssäkerhet i det svenska samhället har diskuterats mycket litet. Inget fall har mig veterligen bedömts av Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN) trots att många mycket sjuka barn avvisats från sådan vård som ett svenskt barn med motsvarande tillstånd skulle fått. Det har kommit till min kännedom att flera fall har anmälts till regionala tillsynsmyndigheter med frågeställningen om barnen beretts sådan vård som deras tillstånd påkallat. Det är oklart hur dessa har bedömts. Några exempel på att det finns anledning att fundera över de här familjernas rättsäkerhet i det svenska samhället: En familj önskade få en second opinion av en erfaren läkare vid kliniken – klinikledningen tillät inte detta (Socialstyrelsen vitsordade att detta inte var formellt korrekt). En familj önskade få byta ansvarig läkare till en annan läkare i organisationen. Ledningen vägrade familjen detta. Familjen vågade ej ifrågasätta detta. En pojke med ett svårt syndrom, som efter avsevärd tid också utvecklade ökande kroppsliga långvårdssymtom, gavs ej sådan vård som ett svenskt barn med en sådan symtombild av ”okänd genes” skulle fått. Detta anmäldes till den regionala tillsynsenheten. Tillsynsenheten påpekade brister i handläggningen men summerarde (mars 2006) att 202 …ärendet visar på de stora svårigheter man möts av i behandlingen av barn med svåra uppgivenhetssyndrom. Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för behandling men någon säker och framgångsrik metod
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… finns inte. Detta gör att behandlarna hela tiden har att brottas med vanmakten i vårdsituationen. Bedömningen visar på genomslagskraften av den kvarhållna ”okunskapen” och förbigår rapporterna om utmärkta behandlingsresultat. Det går inte att förstå varför pojken inte gavs vård enligt gängse medicinska principer för ett ospecifikt svårt sjukdomstillstånd av motsvarande art. Tvärtom synes tillsynsmyndigheten ha bedömt det hela just som ett specifikt sjukdomstillstånd som inte skall ges sedvanlig vård då entydig erfarenhet visar att ”[sjukhusvård] förvärrar ... apatiska tillstånd” (Åhlund m.fl., 2005). Man har rätt att undra dels om pojken gavs vård enligt ett medicinskt bedömt vårdbehov, dels om hans rätt till stöd från tillsynsmyndigheten i vårdsituationen var det sedvanliga? Inga asylsökande familjer med apatiska barn har själva anmält vården för granskning till HSAN. Dessa barn har formellt sett rätt till tillsyn angående sjukvård även om de inte har uppehållstillstånd. Familjerna har inte vågat anmäla bristerna i vården. Att det finns formella rättigheter till vård och tillsyn är inte liktydigt med att alla kan få ta del av den. Man har rätt att ställa frågorna om Socialstyrelsen tillräckligt har skyddat de asylsökande barnen och samhället från en destruktiv ”okunskap”? Har man ”svarat för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling i vård och omsorg och följt forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse… och verkat för att sådant arbete kommer till stånd”? Har man ”vakat över verksamheterna vad det gäller kvalitet och säkerhet samt den enskildes rättigheter?” (SFS nr 1996:570: Förordning med instruktion för Socialstyrelsen) Väntan i hopplöshet hjälplöshet och oförutsägbarhet i tid Asylsökandes psykiska ohälsa är bl.a. relaterad till långvarig väntan och osäkerhet i asylprocessen (Roth, 2006). Insjuknande i svåra uppgivenhetssymtom hos barn i asylprocessen kan emellertid inte bara korreleras till längden av vistelsen i Sverige eller till avslag på asylansökan under denna tid (Bodegård, 2004 a och b, 2005 a och b samt 2006). En stor andel av barnen med uppgivenhetssymtom har insjuknat tidigt i asylprocessen och innan familjen ännu fått något avslag. Detta viktiga fynd som också gjorts i den nationella översynen (SOU 2005:2), talar för att familjens 203
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 201: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?