(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 barnen” kommer att kunna klargöra hemmahörigheten av barnens tillstånd bland stressreaktioner som kan beskrivas i medicinska termer. Sådana studier har inte genomförts och ansatserna har avbrutits. Den rådande ”okunskapen” inviterar olika aktörer – med eller utan formell kompetens inom området eller anledningar att intressera sig för dessa sjuka barn – att hävda åsikter som baserar sig på egna, inbördes mycket olika ”kliniska” erfarenheter (ibland total avsaknad!) av apatiska barn eller barn överhuvudtaget. 19 Okunskapen berövar såväl myndigheter som vården en stabil bas för vederhäftiga beslut i asylfrågor och i val av vård och behandling samt bevarar risker för godtyckligt handlande. Hävdar man att okunskap råder kring ett ohälsotillstånd, så blir givetvis kravet stort på att basal medicinsk etik tillämpas i behandlingen. Avsteg från gängse vårdmetoder inför en sjuk människas behov måste kräva väl underbyggd dokumenterad motivering. Det saknas en diskussion kring dessa aspekter i debatten om vården av dessa barn. Det är lätt att acceptera kunskapen att sjukhusvård kan ge försämringar av vissa tillstånd p.g.a. passivisering och regression. Denna kunskap måste aktivt och vetenskapligt vägas emot sådana situationer där stressavlastande passivisering, vila och aktiva behandlingsåtgärder är nödvändiga för att patienten är mycket sjuk och hans/hennes nätverk inte har några resurser kvar att mobilisera. För de flesta barn och familjer som togs in på Eugenia var situationen sådan att barnen var mycket illa däran och föräldrarna i en svår omsorgssvikt p.g.a. egen psykisk ohälsa. En behandlingsattityd av samma sort som praktiserats vid vård av hysteri skulle fått karaktären av behavioristisk bestraffningsbehandling för de människor, vilka inte blivit förbättrade av vård på för låg nivå innan de remitterades till sjukhuset utan tvärtom försämrats av den. 20 19 Människor som aldrig mött det svåra lidande som finns i familjernas upplevelser och som ger en stark evidensupplevelse av sambandet mellan vad som hänt och det allvarliga och svårpåverkbara uppgivenhetssyndromet som barnen utvecklat, kan inte självklart verklighetsanknyta sina personliga funderingar. 20 En sådan inställning finns inte i den barnmedicinska vården och man kan se och förstå konfliktsituationen som uppstått mellan de två barnspecialiteterna. Man kan också fundera över vad som hänt om barn- och ungdomsmedicin givits ansvaret för de apatiska barnen och inte barnpsykiatrin? Pediatrikens större vana vid svårt sjuka barn som inte är kontaktbara hade troligen varit av godo (man märker inte sällan en vanmakt hos den barnpsykiatriska personalen inför det tysta okontaktbara barnet). Den pediatriska hållningen är att mycket sjuka barn skall ges vård efter sina medicinska behov och inte efter en ideologi. Man har inte 200
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… Okunskapen ger utrymme och tillväxtklimat åt myter BUP:s vårdideologi baserar sig på en myt så länge den inte förts i bevis! Ett mantra möter den som numera söker bereda sjukhusvård för ett barn med svåra uppgivenhetssymtom: ”Asylbarn skall ej läggas in på sjukhus för de blir de sämre av det”. Den nationella samordnaren uttalade i SvD 22 november 2005 (s. 7) sina egna kunskaper om hur asylsökande barns föräldrar kan förhålla sig, dvs. att medvetet passivisera sina barn. Flera läkare, utan egen klinisk erfarenhet av ”apatiska barn”, har efter detta presenterat teoretiska resonemang om att uppgivenhetssymtomen beror på simulering, manipulation, vanvård och förgiftningar. Pressen har i sin ambition att värna om debatt och yttrandefrihet skapat utrymme härvidlag. Differentiering mellan åsikter och belagda kunskaper har inte blivit tydlig (Svenska Dagbladet senhösten 2005). I flera fall har Migrationsverket och Socialtjänsten polisanmält familjer med barn med uppgivenhetssymtom för misstänkt barnmisshandel. Flertalet av dessa utredningar, i en del fall inkluderande avancerade toxikologiska undersökningar vid speciallaboratorier utomlands, har lagts ned och den vanvård som konstaterats har förklarats utifrån krisdrabbade föräldrars omsorgssvikt och inte på basen av straffjuridiska förhållanden. Inget fall har ännu lett till åtal. 21 Det föreligger en avsevärd diskrepans mellan den genomslagskraft som föreställningarna om de misshandlande asylföräldrarna har fått, jämfört med det antal fall av verifierad barnmisshandel som kunnat påvisas. Detta galopperande misstänkliggörande – som alltså baseras på en myt – skulle inte kunnat komma till stånd om inte okunskapen skapat betingelserna. Hade den biologiska kunskapen kartlagts på det sätt, som vanligtvis sker inför oklara sjukdomstillstånd, så hade man haft en bas att bedöma barnets tillstånd utifrån. Hade sjukhusvård tillämpats på vanligt vis för sjuka barn (och när man miss- rapporterat något enda dödsfall bland de apatiska barnen. Detta för att inga barn tillåts ligga och svälta sig till döds (oavsett orsaken) i vårt land vilket är pediatrikens ansvar. 21 Detta säger inte att det inte också finns barn och föräldrar där sjukdomen och omsorgsförmågan är betydligt mycket gynnsammare och där vård i hemmet är den lämpligaste formen, då detta leder till en normalisering och aktivering som inte överskrider gränsen för farlig stress i dessa fall. Det utesluter heller inte att det föreligger familjer med tydliga (mer eller mindre medvetna och desperata) ageranden med abnormal illness behaviour – hos dessa är det inte möjligt att upprätta allians och samsyn omkring barnets tillstånd och behandling inriktad på tillfrisknande på samma sätt som i de andra familjerna. De barn vi behandlat i en sådan situation har för övrigt inte haft den typiska kliniska symtombilden. 201
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 199: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?