(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 Vårdinsatsernas effekt Eugeniastudien beskriver de undersökta barnens bakgrund, symtom och utvecklingen av deras sjukdomstillstånd. Vidare klargörs innehållet i vården och förändringen av vårdmöjligheterna. Behandlingsresultaten kan alltså relateras till sådana faktorer som vanligen brukar bedömas som av betydelse. Studiens viktigaste resultat är att en sänkning av vårdintensiteten synes påtagligt fördröja tillfrisknande. Den nationella undersökningen redovisar ”vårdinsatsernas effekter” (SOU 2005:2 s. 39) utan att beskriva vårdens innehåll eller relatera vårdens utfall i relation till barnens kliniska tillstånd och sammanfattar i SOU 2006:49 att barnen tillfrisknar och att detta nästan alltid inträffar efter ett beviljat uppehållstillstånd och oberoende av föräldrarnas omsorgsförmåga och oavsett hur stora vårdinsatserna har varit. I den första rapporten likställs vårdnivån (sluten vård eller öppenvård) med ”Behandlingens utformning”. Detta är inte acceptabelt. Det är inte främst var vården bedrivs utan vad slags innehåll den har som är väsentligt (Bodegård 2004 b). Barnpsykiatrisk sjukhusvård kan ha högst varierande vårdinnehåll, vårdattityder och behandlingsinsatser. Sjukhusvård som inte är anpassad till barnens behov kan inte förväntas fungera (professor Bryan Lask, TV4 Kalla Fakta 22 mars 2005, SVT1 Uppdrag granskning 23 mars 2005,). Exempel finns på hur vård på sjukhus fått destruktiva följder för barn med svåra apatiska tillstånd (överläkare Judit Ljungberg- Miklos, TV-Program: Uppdrag granskning 23 mars 2005). Sådana fall har använts som illustration till att sjukhusvård inte fungerar och är olämplig, utan att det redovisats vad barnen i de fallen fått för vård på sjukhuset. Måhända är det missförståndet kring vårdnivå och vårdinnehåll som förklarar det klassiskt ospecifika vårdresultatet i rapporten, där en tredjedel av barnen förbättrats, en tredjedel är oförändrade och en tredjedel försämrats ”efter behandlingen” (SOU 2005:2 s. 39). Man får inte reda på vilka barn det rör sig om eller hur de faktiskt har behandlats. Det föreligger en häftig diskussion på olika nivåer i Sverige omkring ”sjukhusvård eller inte till de apatiska barnen”. De tjugofem BUP:s verksamhetscheferna som gör en gemensam programförklaring i Dagens Medicin i april 2005 skriver i denna att 198
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… Entydig och övertygande erfarenhet finns från ett stort antal ärenden runt om i landet att längre inläggningar snabbt hospitaliserar dessa barn och förvärrar deras apatiska tillstånd. Därför undviks inläggning på barnpsykiatrisk vårdavdelning (Åhlund m.fl., 2005). Formuleringen talar för att det skulle varit lätt att dokumentera denna erfarenhet, vilket dock ej gjorts. Gruppstödda uppfattningar garanterar inte för vetenskaplighet utan tvärtom är risken den motsatta (Lindberg m.fl., 2005). Eugeniastudierna dokumenterar helt andra erfarenheter än de tjugofem verksamhetschefernas åsikter (Åhlund m.fl., 2005). Det är viktigt att skilja ”hospitalisering” från sådan regression i ett uttröttningstillstånd (eller rent av kollaps) som är en följd av övermäktig stress, där en omhändertagande vård är den väsentligaste delen i behandlingen. I sådana fall så är låg omhändertagandenivå och aktiverande krav farliga, då stressen ökar och leder till försämringar. Patienten har inte fått vård i enlighet med medicinsk etik. ”Okunskapen” Den nationella samordnaren framhåller ofta att det föreligger stora oklarheter och okunskap i problematiken med de asylsökande barn som insjuknar i uppgivenhetssymtom i Sverige. Detta ter sig som en grannlaga och angelägen hållning men den är mot bakgrund av den ökande kunskapen och följderna av den hävdade okunskapen allt mindre att betrakta som en adekvat och gynnsam inställning. Socialstyrelsen vitsordar inställningen genom att skilja ut Pervasive refusal syndrome (PRS) från uppgivenhetssymtomen: ”tillståndet saknar vetenskaplig grundad definition eller förklaring” (Socialstyrelsens meddelande 2005). Det är angeläget att lära känna de biologiska aspekterna av detta konglomerat av barnpsykologiska, barnpsykiatriska och pediatriska symtombildningar – oavsett om de har uppstått i en multifaktoriell psykotraumatisk utveckling i en känslig och drabbad familj eller om rent av medvetna faktorer av påverkan, misshandel, simulering från föräldrarnas sida föreligger! En sjuk människas tillstånd blir inte mindre allvarligt eller mindre biologiskt beskrivbart eller minskar i vårdbehov bara för att medvetna intentionella faktorer kan ligga bakom symtomutvecklingen. Biologiska studier – stressendokrinologi och avancerad neuroradiologi – av ”de apatiska 199
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 197: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?