(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 traumatisering. Materialet som redovisas i rapporten informerar att i tre familjer hade barnen exponerats för mycket svårt våld i hemlandet; i fyra har förekommit förföljelse och flykt. 17 Fyra av barnen hade – av symtomen att döma – utvecklat svåra uppgivenhetssymtom vilka var bestående vid intervjutillfället. Vi fick också möta tre barn som var helt okommunicerbara, liggande med sond /…/ ligger fortfarande och är okontaktbar /…/ öppnar ögonen, vänder sig i sängen och äter lite /…/ barnet reagerade vid besked om PUT men återgick sedan till sitt uppgivenhetstillstånd /…/ visar inga reaktioner alls förutom att hon då och då öppnar ögonen. I tre fall bedömde föräldrarna att barnen var för sköra för att delta i intervjun. I fyra av fallen var uppgivenhetssymtomen mycket lindriga. Den redovisade intervjustudien ger föga stöd för den övergripande konklusionen att det inte finns belägg för att trauma kan vara en väsentlig delförklaring till de asylsökande barnens uppgivenhetssymtom i Sverige; snarare visar den på motsatsen. Undersökningen av de tio familjerna är för övrigt den enda direkta patientstudie som överhuvudtaget finns i de två rapporterna från den nationella samordnaren av de drygt 400 identifierade fallen. Övriga patientdata är information lämnad om barnen och familjerna av behandlare – alltså inte barnen eller familjerna själva – och till innehåll begränsade av enkätfrågornas formulering (undantagandes tilläggskommentarer – vilka dock ej följdes upp). Behovet av kliniska bedömningar med tydliga strikta och väl täckande diagnoskriterier Tabell 2 i Eugeniastudien redovisar den kliniska symtombedömningen av patienterna som gjordes vid Eugenia. Den är uppbyggd på principen i det globalt omfattande amerikanska Diagnostic Statistic Manual (DSM-IV-TR)-systemet och strävar efter att beskriva alla de olika symtom som vi noterat och att ge en gradering av allvaret och varaktigheten av de väsentligaste funktionsbortfallen. I den nationella översynens första rapport redovisas en klinisk bedömning som säges vara baserad på ”en rad frågor som avser de 17 Man saknar resonemang om att det aldrig finns enkla kausala länkar mellan yttre händelser och traumatisering av barn utan att föräldrars reaktioner och tolkning i hög grad är av betydelse för hur barnen upplever såväl dramatiska som tillsynes mindre ”farliga” händelser. (Bodegård 2004 a b och 2005 b) 196
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… hittills kända symtom på funktionsnedsättningar som har observerats hos asylsökande med uppgivenhetssymtom i Sverige”. Detta är inte korrekt då de svåraste kliniska symtomen såsom ångestattackerna, hyperaktivitet vid belastning och alla de sekundära somatiska symtomen (tabell 2, symtom 3, 6, 9, 10 och 11) som tidigare redovisats inte finns medtagna (Bodegård, 2004 a och b samt 2005 a). Det går att ifrågasätta om den nationella översynens kliniska bedömningskriterier kan utgöra underlag för säkra avgränsningar av variationer i den kliniska bilden och bedömning av allvaret i barnens sjukdomsbild och av barns transporterbarhet inför en eventuell avvisning. De svåra lättutlösta ångest och skrikattackerna är medicinska hinder för belastningar som transporter (symtom 6 i tabell 2). Socialstyrelsen har emellertid förordat att detta klassificeringssystem skall användas i den kliniska rutinen. Den modell som presenterats från Eugenia har ansetts för svår att använda. 18 Bristen på klassificeringssystem med täckande och strikta avgränsande diagnoskriterier är ett av de stora systemfelen i problematiken kring asylbarnen med uppgivenhetssymtom. Vi förfogar inte över medicinskt adekvata riktlinjer för att säkert kunna klargöra vilka barn man faktiskt talar om. Förvirringen är stor och ständiga missförstånd kännetecknar diskussionen på olika nivåer och i det konkreta arbetet med ”de apatiska barnen”. Denna benämning används vanligen för hela gruppen barn med inbördes olika nivåer av uppgivenhetssymtom och vårdbehov. Den bör inte användas som en diagnostisk beteckning då den inte är en tillräckligt differentierande medicinsk diagnos utan ett begrepp som är resultat av symbiosen mellan politiska och medicinska aspekter. Benämningen i sig säger inte något om det enskilda barnets behov av sjukvård. För att tydliggöra: ”Luftvägsinfektioner” är en benämning som täcker allt från obetydliga övre luftvägsinfektioner till svåra bakteriella livshotande lunginflammationer – den säger inte något om barnets vårdbehov. ”Leukemibarn” kan vara barn med behandlingsbara akuta lymfatiska leukemier med mycket god prognos till väsentligen mycket svårare sjukdom, där prognosen är avsevärt mycket sämre. Apatiska barn kan vara allt från barn med lindrig uppgivenhet till livshotande funktionsbortfall med svår ångest. 18 Eugeniaklinikens kliniska bedömning redovisades vid en dragning på Socialstyrelsen tidigt våren 2005, vid möte med Riksdagens socialutskott (Bodegård 2005 a), vidare vid Socialstyrelsens experthearing i juni 2005. 197
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 195: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?