(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> 2006:78 Att ha rätt till <strong>vård</strong> ≠ att få tillgång till <strong>vård</strong>. Vård av asylsökande barn med…<br />
haft traumatiserande upplevelser som möjliga orsaksfaktorer till<br />
uppgivenhetssymtomen. I en uppdaterad version av rapporten<br />
framgår att man utanför enkätens ram fått information att ”en stor<br />
variation av olika former av traumatiserande <strong>och</strong> stressande erfarenheter<br />
hos barnen” noterats, <strong>och</strong> att dessa tilläggskommentarer<br />
”kommer senare i vår fördjupningsstudie att närmare studera(s)”<br />
(<strong>SOU</strong> 2005:2 s. 36–38).<br />
I enkäten bakom följande rapport (<strong>SOU</strong> 2006:49) finns inte<br />
heller några frågor om traumatiska upplevelser. Likväl konkluderas<br />
att studien ”inte kunnat finna något belägg för att trauma (förutom<br />
möjligen i enstaka fall) skulle vara förklaring till de asylsökande<br />
barnens uppgivenhetstillstånd i Sverige” (<strong>SOU</strong> 2006:49 s. 12).<br />
Denna slutsats baseras alltså inte på uppgifter om de individuella<br />
fallen, utan på övergripande bedömningar av den politiska hot- <strong>och</strong><br />
farosituationen i de berörda ursprungsländerna, sammanställningar<br />
av inhemska <strong>och</strong> utländska social- <strong>och</strong> <strong>vård</strong>politiker, <strong>vård</strong>ares <strong>och</strong><br />
intresseorganisationers uppfattningar om barnens tillstånd <strong>och</strong><br />
bakgrundsfaktorer. 15<br />
Den forskare som är knuten till arbetet är disputerad sociolog<br />
utan formell klinisk barnkunskap <strong>och</strong> som anger egen bakgrund<br />
som asylsökande flykting (ibid. s. 66). Han redovisar en egen<br />
undersökning av 10 familjer (motsvarande 11 barn = 2,6% av de<br />
424 identifierade barnen. Återgiven på sidorna 65–79 <strong>och</strong> i bilaga<br />
5 s. 119–131 i <strong>SOU</strong> 2006:49). Undersökningen avsåg att intervjua<br />
15–20 familjer. Det var svårt att finna familjer till undersökningen 16<br />
<strong>och</strong> forskaren skriver att efter intervjukontakt med 10 familjer så<br />
hade en ”mättnadspunkt” uppnåtts. Han ansåg sig ha fått tillräcklig<br />
information för att förstå fenomenet (s. 66). Selektionen av familjerna<br />
är inte randomiserad utan kännetecknas av att ”det var motiverade<br />
<strong>och</strong> medvetna familjer som helhjärtat deltog i studien”<br />
(s. 66). Studien redovisar inte någon strukturerad bedömning av<br />
15 På s. 87 i <strong>SOU</strong> 2006:49 finns ”intervju med offentliga biträden”. I personlig kontakt har en<br />
av de intervjuade (Michael Williams, FARR) till mig framhållit att han vid intervjun informerade<br />
att han uppfattat att det mest avgörande för dessa barns reaktion är de traumatiska<br />
upplevelserna i hemlandet.<br />
16 Svårigheter att få familjer till studien diskuteras ej men har tolkats bero på att man från<br />
<strong>vård</strong>en ej underlättat studien. Vid efterundersökningar av familjer från Eugenia är det tydligt<br />
att många barn ej förmår återuppleva sitt tidigare sjukdomstillstånd. På samma sätt som t.ex.<br />
barn som varit utsatta för sexuella övergrepp behöver t.ex. helt distansera sig från/tränga<br />
bort de traumatiska upplevelserna, så avböjer en del av barnen att delta i intervjuer. En pojke<br />
som tillfrisknat efter svåra uppgivenhetsymtom (som bestått nio månader efter PUT) förmår<br />
ej delta i en intervju då ”jag känner jag mig dålig <strong>och</strong> jag blir rädd” när han minns det<br />
han varit med om. ”Jag började ett nytt liv tror jag <strong>och</strong> jag vill glömma allt det som har<br />
hänt”.<br />
195