(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 Min bedömning är sammanfattningsvis att det inte föreligger teoretiskt goda grunder att ”artskilja” sjukdomstillstånden hos ”de apatiska barnen” från PRS och att det är beklagligt att Socialstyrelsen vitsordar uppfattningarna om detta. Socialstyrelsen bör följa upp och omvärdera denna inställning. Hållningen till apatiska barn skulle bli mer i samklang med sedvanlig vetenskaplig öppenhet om man i takt med ökande kunskap tydligt differentierade problematikens olika delar. Man skulle i nuläget då kunna omformulera det politiska uppdraget till att utreda varför ett stort antal barn med likartade bakgrundsfaktorer insjuknar under asylprocessen i det svenska samhället i vad som kan motsvara ett annars sällsynt men välbeskrivet psykiatriskt tillstånd av svår uppgivenhet (PRS), vars psykologiska bas är hopplöshet, hjälplöshet och oförutsägbarhet i tid. Traumatiska upplevelser som orsak till tillståndet - väsentliga åsiktsmotsättningar. De direkta observationerna av barnen på vårdavdelningen Eugenia gav djupare information kring anamnestiska, familjedynamiska och psykologiska förhållanden än vad som var möjligt att nå med den nationella översynens enkätundersökningen. (Se tabell 1) Ett mycket väsentligt fynd var att 24 av de 25 barnen hade svåra traumatiska upplevelser förknippade med de dramatiska händelser som framtvingat familjens flykt från hemlandet (Bodegård, 2004 a och b, 2005 b–e och 2006) och detta tolkas som en viktig orsaksfaktor i utvecklingen av uppgivenhetssymtomen. Frånvaron av information inom den sfären i den nationella översynens första rapport (Utrikesdepartements rapport 2005:1) är en allvarlig brist. Det fanns i den använda enkäten inga frågor som berörde traumatiska upplevelser. Det går således inte att uttala sig om hur många av de av de drygt fyra hundra barnen, som kan ha ans uppgivenhetsymtom och blev det överskuggande traumat i den behandling som såsmåningom följde. Däremot är skyddad separation något annat: En flicka i svårt devitaliseringstillstånd visade tecken på positiva reaktioner när man informerade henne om att hennes psykotiskt sjuka mamma (vars beteende varit mycket belastande för barnet) hade omhändertagits och skulle få vård. En flicka fosterhemsplacerades med gott resultat på hennes symtom då kontakten med modern upprätthölls dagligen och på ett neutralt sätt av familjehemsmamman. En tioårig pojke med ett lindrigare syndrom var angelägen om att vara sin svårt deprimerade mamma mycket nära, och blev trygg när man var med i umgänget dem emellan och avstyrde moderns negativa kommunikationer och tal om pojkens ”dödliga sjukdom”. 194
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… haft traumatiserande upplevelser som möjliga orsaksfaktorer till uppgivenhetssymtomen. I en uppdaterad version av rapporten framgår att man utanför enkätens ram fått information att ”en stor variation av olika former av traumatiserande och stressande erfarenheter hos barnen” noterats, och att dessa tilläggskommentarer ”kommer senare i vår fördjupningsstudie att närmare studera(s)” (SOU 2005:2 s. 36–38). I enkäten bakom följande rapport (SOU 2006:49) finns inte heller några frågor om traumatiska upplevelser. Likväl konkluderas att studien ”inte kunnat finna något belägg för att trauma (förutom möjligen i enstaka fall) skulle vara förklaring till de asylsökande barnens uppgivenhetstillstånd i Sverige” (SOU 2006:49 s. 12). Denna slutsats baseras alltså inte på uppgifter om de individuella fallen, utan på övergripande bedömningar av den politiska hot- och farosituationen i de berörda ursprungsländerna, sammanställningar av inhemska och utländska social- och vårdpolitiker, vårdares och intresseorganisationers uppfattningar om barnens tillstånd och bakgrundsfaktorer. 15 Den forskare som är knuten till arbetet är disputerad sociolog utan formell klinisk barnkunskap och som anger egen bakgrund som asylsökande flykting (ibid. s. 66). Han redovisar en egen undersökning av 10 familjer (motsvarande 11 barn = 2,6% av de 424 identifierade barnen. Återgiven på sidorna 65–79 och i bilaga 5 s. 119–131 i SOU 2006:49). Undersökningen avsåg att intervjua 15–20 familjer. Det var svårt att finna familjer till undersökningen 16 och forskaren skriver att efter intervjukontakt med 10 familjer så hade en ”mättnadspunkt” uppnåtts. Han ansåg sig ha fått tillräcklig information för att förstå fenomenet (s. 66). Selektionen av familjerna är inte randomiserad utan kännetecknas av att ”det var motiverade och medvetna familjer som helhjärtat deltog i studien” (s. 66). Studien redovisar inte någon strukturerad bedömning av 15 På s. 87 i SOU 2006:49 finns ”intervju med offentliga biträden”. I personlig kontakt har en av de intervjuade (Michael Williams, FARR) till mig framhållit att han vid intervjun informerade att han uppfattat att det mest avgörande för dessa barns reaktion är de traumatiska upplevelserna i hemlandet. 16 Svårigheter att få familjer till studien diskuteras ej men har tolkats bero på att man från vården ej underlättat studien. Vid efterundersökningar av familjer från Eugenia är det tydligt att många barn ej förmår återuppleva sitt tidigare sjukdomstillstånd. På samma sätt som t.ex. barn som varit utsatta för sexuella övergrepp behöver t.ex. helt distansera sig från/tränga bort de traumatiska upplevelserna, så avböjer en del av barnen att delta i intervjuer. En pojke som tillfrisknat efter svåra uppgivenhetsymtom (som bestått nio månader efter PUT) förmår ej delta i en intervju då ”jag känner jag mig dålig och jag blir rädd” när han minns det han varit med om. ”Jag började ett nytt liv tror jag och jag vill glömma allt det som har hänt”. 195
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 143 and 144: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 193: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?