(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 4. Samma förhållanden gäller angående personlig sårbarhet (predisposition), framkallande faktorer (precipitating) och vidmakthållande faktorer (perpetuating) (Lask 2004) för barnen i båda grupperna (beskrivet av Bodegård 2004 a och b och 2005 b–e för de apatiska barnen och av Thompson, Nunn m.fl., 1996, 1997 och 1998 för PRS-barn). 5. Samma differentialdiagnostiska bedömningar är tillämpbara för såväl de utländska PRS-patienterna som de svenska apatiska barnen (tabell 3 och Lyngå von Folsach, 2005). 6. Behandlingen rekommenderad för PRS är omedelbart effektiv för barn med svåra uppgivenhetssymtom (Bodegård, 2004 a och b, 2005 b–e, 2006). 7. Avbrytande av moderns negativa sjukdomsframkallande inverkan genom beaktande av skyddsaspekten i umgänget (alternativt separation i extremfall) är väsentligt vid båda tillstånden. 8. Samma belastningsfaktorer – ökande stress, sammanbrott av en stödjande miljö, ifrågasättande och misstänkliggörande attityd och avsaknad av stödjande bekräftelse mot patienterna och ”compassion fatigue” hos vårdare som leder till försämring vid PRS (Lask, 2004) – försämrar också tillståndet för apatiska barn (Bodegård, 2005 b). Vid det första internationella symposiet om ”Pervasive refusal syndrome and related Conditions”, The Ellen Mede Centre for Eating Disorders, Royal Society of Medicine, London 8 november 2005 presenterades den svenska situationen och det kliniska materialet från Eugenia. Sakkunskapen fann ingen anledning att inte se de asylsökande barnens uppgivenhetssymtom som en variant av PRS, vilket också framhållits i en internationell studie speciellt inriktad på att jämföra depressiv devitalisering hos asylbarn och PRS (Lyngå von Folsach m.fl. 2005). Den familjepsykodynamiska förklaringsmodellen som presenterats i Eugeniastudierna, att det är moderns uppgivenhet som förmedlas till det känsliga och redan traumatiserade barnet i en ”lethal mothering” (Bodegård, 2005 b), vinner ej gehör i regeringens utredning. Teorin föreslår att den genom övergrepp och förnedring svårt skamtraumatiserade modern bygger upp en föreställning att hennes barn är döende och får på så vis en begriplig ”förklaring” till matiserande än medveten manipulation i vinstsyfte (= sekundärvinst) utan själva sjukligheten är vinsten (psykologisk primärvinst). 192
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… sin egen vanmakt och förtvivlan – men utanför den onämnbara skamsfären. Hon skapar på så viss också en meningsfull funktion som omhändertagande moder till ett mycket sjukt barn. Teorin ger en möjlig förklaring varför ensamkommande barn inte utvecklar syndromet, varför det äldsta barnet (med speciell anknytning till modern) insjuknar, och till hur en negativ (medveten, förmedveten eller omedveten) påverkan från modern kan utlösa, förstärka och hålla kvar barnets uppgivenhetssymtom – och varför ingen tydlig effekt av psykiatrisk behandling erhålles innan moderns kris och fixerade föreställning kunnat påverkas (Bodegård 2004 a och b, 2005 b). Samverkan mellan barnets egen genuina depression och moderns ”coping strategy” kan förklara uppkomsten. De enkäter som regeringens utredning använder har inte givit något material som alls kastar ljus över individual- och familjepsykologiska omständigheter och enligt barnpsykiatern Magnus Kihlbom föreligger det inte några kvalificerade psykologiska resonemang i rapporterna (Kihlbom, 2006 b). Ekblad och Raundalen (2005) påpekar att i debatten så reduceras barnets ”apati” till att endast spegla förtvivlan över föräldrarnas hjälplöshet i samband med avslag och att i detta så bortser man från barnets egen psykologiska situation. I SOU 2006:49 beaktas inte det individuella barnperspektivet utan istället hävdas betydelsen av den holistiska familjetraditionen i kultursfären i Centralasien som skulle förklara att det äldsta barnet påtar sig en offerroll i en situation där familjen kollapsar. I rapporten föreslås i den andan att symtomen kan förklaras utifrån medveten manipulativ vanvård, simulering och förgiftningar från föräldrarna i syfte att via barnets tillstånd erhålla sekundärvinster (SOU 2006:49). Inte heller problematiseras skillnaderna mellan medvetna intentionella handlingar (misshandel) och sådana omedvetna destruktiva familjeförhållanden p.g.a. kris och vanmakt och omsorgssvikt hos föräldrar, som kan leda till vanvård och farlig negativ påverkan. Den barnpsykologiska och barnpsykiatriska kliniska kunskapen om olika varianter och övergångar mellan dessa former av negativ föräldrapåverkan återfinns inte (Bodegård, 2001). Istället appliceras de juridicerande perspektiven av dessa fenomen. 14 14 Negativ sjukdomsframkallande påverkan från en förälder skall inte självklart behandlas med separation i första hand. Psykiatriskt stöd och behandling i en situation som beaktar skyddsaspekten för barnet (= avbryter möjligheten till negativ påverkan och skyddar barnet under samvaron) är det psykiatriska förstahandsalternativet (Bodegård 2001). Forcerad separation kan vara mycket ogynnsam i dessa fall: En läkare och socialassistent beslutade om separation av en flicka och hennes mamma. Detta ledde till mycket svår försämring av flick- 193
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 191: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?