(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att ha rätt till <strong>vård</strong> ≠ att få tillgång till <strong>vård</strong>. Vård av asylsökande barn med… <strong>SOU</strong> 2006:78<br />
4. Samma förhållanden gäller angående personlig sårbarhet (predisposition),<br />
framkallande faktorer (precipitating) <strong>och</strong> vidmakthållande<br />
faktorer (perpetuating) (Lask 2004) för barnen i<br />
båda grupperna (beskrivet av Bodegård 2004 a <strong>och</strong> b <strong>och</strong> 2005<br />
b–e för de apatiska barnen <strong>och</strong> av Thompson, Nunn m.fl.,<br />
1996, 1997 <strong>och</strong> 1998 för PRS-barn).<br />
5. Samma differentialdiagnostiska bedömningar är tillämpbara för<br />
såväl de utländska PRS-patienterna som de svenska apatiska<br />
barnen (tabell 3 <strong>och</strong> Lyngå von Folsach, 2005).<br />
6. Behandlingen rekommenderad för PRS är omedelbart effektiv<br />
för barn med svåra uppgivenhetssymtom (Bodegård, 2004 a<br />
<strong>och</strong> b, 2005 b–e, 2006).<br />
7. Avbrytande av moderns negativa sjukdomsframkallande inverkan<br />
genom beaktande av skyddsaspekten i umgänget (alternativt<br />
separation i extremfall) är väsentligt vid båda tillstånden.<br />
8. Samma belastningsfaktorer – ökande stress, sammanbrott av en<br />
stödjande miljö, ifrågasättande <strong>och</strong> misstänkliggörande attityd<br />
<strong>och</strong> avsaknad av stödjande bekräftelse mot patienterna <strong>och</strong><br />
”compassion fatigue” hos <strong>vård</strong>are som leder till försämring vid<br />
PRS (Lask, 2004) – försämrar också tillståndet för apatiska<br />
barn (Bodegård, 2005 b).<br />
Vid det första internationella symposiet om ”Pervasive refusal<br />
syndrome and related Conditions”, The Ellen Mede Centre for<br />
Eating Disorders, Royal Society of Medicine, London 8 november<br />
2005 presenterades den svenska situationen <strong>och</strong> det kliniska materialet<br />
från Eugenia. Sakkunskapen fann ingen anledning att inte se<br />
de asylsökande barnens uppgivenhetssymtom som en variant av<br />
PRS, vilket också framhållits i en internationell studie speciellt<br />
inriktad på att jämföra depressiv devitalisering hos asylbarn <strong>och</strong><br />
PRS (Lyngå von Folsach m.fl. 2005).<br />
Den familjepsykodynamiska förklaringsmodellen som presenterats<br />
i Eugeniastudierna, att det är moderns uppgivenhet som förmedlas<br />
till det känsliga <strong>och</strong> redan traumatiserade barnet i en ”lethal<br />
mothering” (Bodegård, 2005 b), vinner ej gehör i regeringens<br />
utredning. Teorin föreslår att den genom övergrepp <strong>och</strong> förnedring<br />
svårt skamtraumatiserade modern bygger upp en föreställning att<br />
hennes barn är döende <strong>och</strong> får på så vis en begriplig ”förklaring” till<br />
matiserande än medveten manipulation i vinstsyfte (= sekundärvinst) utan själva sjukligheten<br />
är vinsten (psykologisk primärvinst).<br />
192