(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 Uppgivenhetssymtom i rapporter och kommunikationer Professor Anna-Lisa Annell skriver 1958 i ”Elementär Barnpsykiatri” om ett tillstånd hos traumatiserade barn som hon ger namnet ”apatineuros” och som kan te sig antingen som en schizofreni av kataton typ eller som en depression med stark hämning (Annell, 1958). I läroboken ”Katastrof- och Försvarspsykiatri” (Otto m.fl., 1982) som under redaktion av barn- och ungdomspsykiatrikern Ulf Otto gavs ut 1982 finns ett särskilt kapitel om ”Barns reaktionsmönster vid katastrof och krig”. Ur kapitlet citeras: Barns reaktionsmönster vid krig och katastrofer är högst varierande och beroende av bl.a. barnets personlighet, sociala situation och ålder. Som regel ingår psykosomatiska besvär med aptitlöshet, matvägran och viktminskning, sängvätning, olika smärttillstånd, tremor m.m. Sömnstörningar är vanliga. Bland de beskrivna reaktionsmönstren finns ”kontaktstörningar med apatisk slutenhet” (ibid. se s. 196–200). Under 1990 talet har alltså motsvarande psykiatriska tillstånd med kontaktlöshet och funktionsbortfall rapporterats hos barn med egen sårbarhet som lever i hopplöshet och hjälplöshet i ett oförutsägbart tidsperspektiv genererade av svåra familjedynamiska störningar. Tillståndet benämns ”Pervasive Refusal Syndrome” (PRS) (Lask, 2004; Thompson & Nunn, 1996 och 1997; Thompson m.fl., 1998). I australiska asylläger finns barn som utvecklat motsvarande symtom men som förblir medicinskt ”osynliga”, eftersom asylsökande inte omfattas av det samhällets vårdresurser (Steel Z 2004, SVT1 Aktuellt 31 maj 2005). I Norge har visats att flera flyktingbarn varit djupt skadade även år efter beslut om uppehållstillstånd och uppvisade ett mönster av passivitet och apati med många likheter med det som är beskrivet i Sverige (Raundalen och Hjerman, 2004). I personlig kontakt med en barnpsykiater från Tajikistan, Dr Davron Mukhamadiev, Dushanbe, sommaren 2005 informerades jag att små barns psykiska ohälsa i den delen av världen ofta uppfattas som mera av religiös moralisk karaktär. Föräldrarna söker därför hjälp hos religiös auktoritet eller bärare av visdomstradition. Tillstånden förblir okända för medicinsk expertis. 190
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… De apatiska barnen och PRS I rapporterna från den nationella översynen (SOU 2005:2 och SOU 2006:49) framgår att Pervasive Refusal Syndrome (PRS) ej beskrivits bland asylbarn eller etniska minoriteter och har en annorlunda psykotraumatisk bakgrund. Detta skulle vara ett skäl att ej se asylbarnens uppgivenhetssymtom som ett uttryck för samma slags stressreaktion som beskrivits vid PRS. Socialstyrelsen uttalar också – refererande till samordnarens första rapport – att: Det saknas vetenskapligt grundad definition eller förklaring till problemet, att de fall som beskrivits i den internationella litteraturen inte handlat om asylsökande barn eller i någon större utsträckning om barn till etniska minoriteter” vidare” att det saknas kunskap om, och därmed sammanhängande avgränsning av, problemområdet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom. (Socialstyrelsens Redovisning av regeringsuppdrag D 00-6781/2005 s. 2 och 1) Socialstyrelsen finner alltså också anledning att knyta uppgivenhetssymtom kausalt till asylsituationen för etniska minoriteter och beaktar inte vad som framförts tidigare om den psykologiska positionen i hopplöshet och hjälplöshet (oavsett yttre orsaker) som den väsentliga orsaken till det psykiatriska tillståndet (Bodegård, 2004 a och b; 2005 b samt Lyngå von Folsach, 2005). Socialstyrelsen distanserar därmed kunskapen och forskningen kring det internationellt beskrivna tillståndet – PRS – från de svenska asylbarnen med uppgivenhetssymtom. Det finns således anledning att försöka analysera om det verkligen finns goda grunder att, som sker, underkänna sambandet mellan apatiska asylbarn i Sverige och PRS och i detta beakta att: 1. De båda kliniska tillstånden motsvarar varandra i symtom och klinisk bild. 2. PRS-barnen och de apatiska barnen har samma psykologiska grund i hopplöshet, hjälplöshet och oförutsägbarhet i tid (Bodegård 2004 a b, 2005 b och Lyngå von Folsach 2005) oavsett att olika yttre belastande faktorer forcerat in barnen i detta psykiska läge. 3. Det föreligger ”abnormal illness behaviour”, och ”learned helplessness” i båda grupperna. (Tompson & Nunn, 1996, 1997) 13 13 Definition av ”abnormal illness behaviour” enligt Nunn: Föräldrar initierar och underhåller av psyko(pato)logisk anledning med primär och sekundärvinst, ett sjukdomstillstånd hos ett barn och motarbetar tillfrisknande. Det skall förstås mera som ett omedvetet psykoso- 191
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 189: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?