(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 passivitet och apati (depressive withdrawal – Engel, 1962), som då skall förstås som ett passivt alternativ till en aktiv självmordshandling (Ekblad och Raundalen, 2005). Samtliga barn i Eugeniagruppen hade uppvisat suicidalt beteende och/eller tankeinnehåll innan insjuknandet. Professor Bryan Lask, England, påpekar att ”valet” av symtom också är en individuell psykologisk försvarsstrategi – en flykt till ”time out”. (Lask, 2004) 11 De asylpolitiska aspekterna har styrt kunskapsutvecklingen och uppfattningen om sjukdomens art i Sverige. De genuinare barnpsykologiska och barnpsykiatriska perspektiven har kommit i andra hand i den nationella översynen. Uppgivenhet kan orsakas av olika yttre belastningssituationer, vilka var för sig leder till en psykologisk situation av svår hopplöshet och hjälplöshet som i sin tur framkallar samma typ av psykiatrisk sjukdomsbild (Bodegård, 2005 b; Kihlbom, 2006 a). Detta uppmärksammas inte i rapporterna från den nationella översynen där det enträget framhålls att det rör sig om ett för Sverige unikt och tidigare okänt tillstånd. Detta är inte korrekt. Det psykiatriska tillståndet i sig är vare sig unikt eller okänt. Det är det stora antalet barn som dukat under i uppgivenhet under asylprocessen i det svenska samhället som är det unika. Bristen på differentiering av de olika sidorna som ryms inom problematiken – själva sjukdomstillståndet, de bakomliggande orsaksmomenten, de epidemiologiska och de politiska faktorerna – har lett till otillräcklig fokusering på det specifika medicinskt psykiatriska tillståndet och en oöverskådlig helhetsbild. Ambitionerna synes vara att utan analys av delfaktorerna i en komplex bild åstadkomma en övergripande förklaring som länkar till åtgärder av medicinsk och politisk art. Vid Socialstyrelsens experthearing i juni 2005 hävdade ledande företrädare för barnpsykiatrin att det är viktigt för helhetsförståelsen och förhållningssättet att inte bryta ut patienterna ur sin kontext (= asylprocessen): Problemet skall inte medikaliseras för att det skulle befrämja sjukligheten och sekundärvinster. Vidare skulle också den psykologiska ”smittan” öka av detta i gruppen av människor i samma livssituation. Att ge tillståndet en specifik diagnos skulle likaledes kunna befrämja en sådan utveckling. Detta reaktiva beteende skall bäst motverkas med normalisering och aktivering 11 En flicka som legat i djupa uppgivenhetssymtom under 2003 tillfrisknade när familjens trygghet säkrats och moderns attityd av hopp återvände. Tre år efteråt minns flickan inte något av sjukdomsperioden och är i en generellt stabilare psykisk balans än lillasystern som ej utvecklade depressiv devitalisering. 188
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… och undvikande av passivisering genom sjukvård. En deltagare såg fenomenet som ekvivalent med beteenden av typ whiplash-skador och el-allergier – och att ett sätt att råda bot på det hela vore att som i England under tidigt nittonhundartal bekämpa den då grasserande telegrafisjukan genom att helt enkelt offentligt påtala att det inte finns någon sådan sjukdom (Socialstyrelsen och Landstingsförbundets experthearing 21 juni 2005). Därmed läggs huvudfokus på dessa familjers flyktingpolitiska status och tillståndet ges en socialpolitisk beteckning. Den medicinska situationen och vårdbehovet i enlighet med barnkonventionen, mänskliga rättigheter och medicinsk etik får därmed inte, som sedvanligt är, första prioritet eller ens en konkurrensduglig ställning gentemot de politiska perspektiven. Förhållningssättet förutsätter att man accepterar att uppgivenhetssymtomen är reaktiva störningar som inte fixerats till en sjukdom utan upphör om omgivningsfaktorer som är sjukdomsframkallande försvinner. Detta är relevant när det gäller mildare nivåer av uppgivenhetssymtom i tidigt skede förutsatt att bemötandet inte innebär ökande stress. Inställningen är inte adekvat – eller självklart etiskt korrekt och ofarlig – när ett reaktivt tillstånd passerat en brytpunkt och det därmed etablerats som ett somatiserat sjukdomstillstånd. En sådan utveckling har beskrivits när det gäller barnen med de svåraste uppgivenhetssymtomen (Bodegård, 2004 a och b; 2005 b). Det är min uppfattning att man inte i tillräcklig grad bevakar och tillser de här barnens differentierade behov av medicinsk vård utifrån sedvanliga enskilda medicinska bedömningar. Kontrasten är påtaglig till det som hävdas vara den fundamentala rättsäkerheten i asylprocessen, nämligen enskilda bedömningar. Oklarheterna om proportionerna mellan svårt sjuka barn med uppgivenhetssymtom och de med mildare former är det som gör situationen svåröverblickbar och försvårar principiella medicinska ställningstaganden. Alltså ytterst bristen på tillförlitliga avgränsande diagnoskriterier (se nedan under ”Klinisk Bedömning”). 12 12 Sommaren 2004 fanns i Stockholm 1 029 barn i asylprocessen varav 434 från riskländerna (centralasiatiska f.d. sovjetrepubliker och Balkan) – av dessa hade 16 respektive 24 rapporterats ha uppgivenhetssymtom och 13 respektive 9 av dessa svåra symtom (två oberoende bedömare: Bodegård vid BLF:s symposium 31 mars 2005 – se Lindberg 2005 a, och Lillesaar, Migrationsverket 2004). 189
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 187: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?