(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 antagligen tolkas som ett uttryck för samma inställning att Sveriges asylpolitik med ”humanitära skäl” för uppehållstillstånd möjliggör sekundära sjukdomsvinster. Marie Hessle hävdade i januari 2005 att samsyn råder med och inom barnpsykiatrin att sjukhusvård är olämplig för dessa barn och hon deltog i personalutbildningen med det innehållet i Stockholms Barnpsykiatri (Sveriges radion P 18 januari 2005; SR P4 extra 14 februari 2005; SVT1 ”Aktuellt” 3 mars 2005; TV4 Kalla fakta 22 mars 2005; SVT1 Uppdrag granskning 23 mars 2005). Migrationsminister Barbro Holmberg anmäldes till KU i februari 2005 för granskning med anledning av valet av Marie Hessle till uppgiften som samordnare för den aktuella utredningen och för förmodat s.k. ministerstyre då hennes direktutnämnda expert sålunda kunnat influera vårdplaneringen för barn med uppgivenhetssymtom genom uttalanden och deltagande i vårdutvecklingen (KU 2005/06 KU 20). KU fann ej anledning till anmärkning. Den andra rapporten från den nationella översynen publicerades i maj 2006 och hade föreskickats vara en fördjupning av den första studien (SOU 2005:2). Det finns ingen uppföljning på individnivå av de drygt fyra hundra fallen från den första rapporten. Istället gjordes en ny rikstäckande undersökning (SOU 2006:49 s. 17) baserad på en förkortad version av den första enkäten. Det förblir därför oklart hur många av barnen som faktiskt har/haft uppgivenhetssymtom och hur de utvecklats och i vilken utsträckning dessa barn hade mera ospecifika psykiatriska störningssymtom eller helt andra sjukdomstillstånd (vilket var en välgrundad undran i debatten efter första rapporten). Hela gruppen barn med uppgivenhetssymtom är alltfort ej tillräckligt välbeskriven. Rapporten ger ingen ny information om tillståndets medicinska art eller själva sjukdomsprocessen. Detta uttrycker utredaren (SOU 2006:49 s. 101) och har tidigare påpekat att denna aspekt heller inte ingår i uppdraget att klarlägga. Rapporten anger att antalet nyinsjuknade barn skall ha minskat påtagligt och att barnen tillfrisknar. Tillfrisknandet inträffar nästan alltid efter ett beviljat uppehållstillstånd oberoende av föräldrarnas omsorgsförmåga och oavsett hur stora vårdinsatserna har varit. 9 9 Tabellen s. 18–20 i SOU 2006:49 redovisar antalet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom under behandling i mars 2006 vid BUP i landet (65 st), däremot inte de som är under fortsatt behandling och som nu fått PUT (82 stycken). Således var 147 ”apatiska barn” i behandling i mars 2006. I den första rapporten från 2005 var det antalet barn 179 (av totalt identifierade 424 barn med uppgivenhetssymtom). Redovisningen blir ej tydlig och speglar ej 184
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… Det finns inte i rapporten någon detaljerad information om tidsförloppen mellan uppehållstillstånd och tillfrisknande och ingen spegling av det aktuella sjukvårdsproblemets storlek med hänsyn till kvardröjande långvariga uppgivenhetssymtom. Det beskrivs heller inte på vilket sätt föräldrarnas omsorgsförmåga bedömts. Rapporten presenterar en fältundersökning som visat att det inte föreligger något samband mellan händelseutveckling och kultur i de regioner vars medborgare är överrepresenterade i familjerna med apatiska barn i Sverige och fenomenet uppgivenhetssymtom och att detta inte heller är känt av de intervjuade tjänstemännen i dessa länder. Jämförelser av den formella asylprocessen i det svenska samhället med förhållandena i Norge och Danmark, där asylsökande barn med uppgivenhetssymtom inte uppträtt i någon nämnvärd omfattning, visar inga större skillnader. Situationen i Norge ter sig i en annan dager i en rapport av Raundalen och Hjermann (2004). Finland hade våren 2005 sex fall identifierade. Den psykologiska betydelsen av bemötandet i asylprocessen är av mycket stor vikt. I en intervju med ett offentlig juridiskt biträde i Sverige framhåller denne hur en attityd av misstänksamhet – skenbar vänlighet – hos handläggare som har både hjälpar- och kontrollantfunktion skapar frustration och misstro hos de asylsökande (SOU 2006:49 s. 88). Bemötandet i asylprocessen från myndigheter har drag av sådana faktorer som är kända att inverka försämrande på PRS (Lask, 2004). Detta gäller även barnpsykiatrins vårdideologi med dess regressionsavvärjande aktiverande kravfullhet. Se nedan, ”De apatiska barnen och PRS”, punkt 8. En slutsats i rapporten är … att studien inte kunnat finna något belägg för att trauma (förutom i möjligen i enstaka fall) skulle vara förklaring till de asylsökande barnens uppgivenhetstillstånd i Sverige. Detta ger anledning till en närmare granskning, som redovisas nedan. det reella kliniska problemet som råder och inte den kroniska utveckling som många av barnen genomgått. Man saknar vidare uppgifter om det antal barn som i mars 2006 var knutna till den enhet – Mobila Asyl Teamet (MAST) i Stockholm – som har de flesta barnen med uppgivenhetssymtom. 185
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 183: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?