(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att ha rätt till <strong>vård</strong> ≠ att få tillgång till <strong>vård</strong>. Vård av asylsökande barn med… <strong>SOU</strong> 2006:78<br />
antagligen tolkas som ett uttryck för samma inställning att Sveriges<br />
asylpolitik med ”humanitära skäl” för uppehållstillstånd möjliggör<br />
sekundära sjukdomsvinster.<br />
Marie Hessle hävdade i januari 2005 att samsyn råder med <strong>och</strong><br />
inom barnpsykiatrin att sjukhus<strong>vård</strong> är olämplig för dessa barn <strong>och</strong><br />
hon deltog i personalutbildningen med det innehållet i Stockholms<br />
Barnpsykiatri (Sveriges radion P 18 januari 2005; SR P4 extra<br />
14 februari 2005; SVT1 ”Aktuellt” 3 mars 2005; TV4 Kalla fakta<br />
22 mars 2005; SVT1 Uppdrag granskning 23 mars 2005).<br />
Migrationsminister Barbro Holmberg anmäldes till KU i februari<br />
2005 för granskning med anledning av valet av Marie Hessle till<br />
uppgiften som samordnare för den aktuella utredningen <strong>och</strong> för<br />
förmodat s.k. ministerstyre då hennes direktutnämnda expert<br />
sålunda kunnat influera <strong>vård</strong>planeringen för barn med uppgivenhetssymtom<br />
genom uttalanden <strong>och</strong> deltagande i <strong>vård</strong>utvecklingen<br />
(KU 2005/06 KU 20). KU fann ej anledning till anmärkning.<br />
Den andra rapporten från den nationella översynen publicerades i<br />
maj 2006 <strong>och</strong> hade föreskickats vara en fördjupning av den första<br />
studien (<strong>SOU</strong> 2005:2). Det finns ingen uppföljning på individnivå<br />
av de drygt fyra hundra fallen från den första rapporten. Istället<br />
gjordes en ny rikstäckande undersökning (<strong>SOU</strong> 2006:49 s. 17)<br />
baserad på en förkortad version av den första enkäten. Det förblir<br />
därför oklart hur många av barnen som faktiskt har/haft uppgivenhetssymtom<br />
<strong>och</strong> hur de utvecklats <strong>och</strong> i vilken utsträckning dessa<br />
barn hade mera ospecifika psykiatriska störningssymtom eller helt<br />
andra sjukdomstillstånd (vilket var en välgrundad undran i debatten<br />
efter första rapporten).<br />
Hela gruppen barn med uppgivenhetssymtom är alltfort ej tillräckligt<br />
välbeskriven.<br />
Rapporten ger ingen ny information om tillståndets medicinska<br />
art eller själva sjukdomsprocessen. Detta uttrycker utredaren<br />
(<strong>SOU</strong> 2006:49 s. 101) <strong>och</strong> har tidigare påpekat att denna aspekt<br />
heller inte ingår i uppdraget att klarlägga.<br />
Rapporten anger att antalet nyinsjuknade barn skall ha minskat<br />
påtagligt <strong>och</strong> att barnen tillfrisknar. Tillfrisknandet inträffar nästan<br />
alltid efter ett beviljat uppehållstillstånd oberoende av föräldrarnas<br />
omsorgsförmåga <strong>och</strong> oavsett hur stora <strong>vård</strong>insatserna har varit. 9<br />
9 Tabellen s. 18–20 i <strong>SOU</strong> 2006:49 redovisar antalet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom<br />
under behandling i mars 2006 vid BUP i landet (65 st), däremot inte de som är under<br />
fortsatt behandling <strong>och</strong> som nu fått PUT (82 stycken). Således var 147 ”apatiska barn” i<br />
behandling i mars 2006. I den första rapporten från 2005 var det antalet barn 179 (av totalt<br />
identifierade 424 barn med uppgivenhetssymtom). Redovisningen blir ej tydlig <strong>och</strong> speglar ej<br />
184