(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 asylfrågor. Regeringen fattar beslut som kollektiv. Eftersom ärendet berör Socialdepartementets ansvarsområde (hälso- och sjukvård) har beslutet beretts gemensamt med Socialdepartementet (och UD). Under ärendets beredning inhämtades även synpunkter från bl.a. Socialstyrelsen och Migrationsverket. (KU-ärende 2005/06:KU20) 8 I september 2004 gav migrationsminister Barbro Holmberg leg psykolog Marie Hessle uppdraget att vara ”nationell samordnare” för barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom. Hennes uppgift skulle vara att kartlägga och analysera situationen, utveckla metoder för att upptäcka och möta barn i riskzonen, stimulera samarbetsformer och kunskapsutbyte m.m. (Utrikesdepartements rapport 2005:1) Den första rapporten från den nationella översynen (Utrikesdepartements rapport 2005:1 och 2005:2, april och juni 2005) redovisade antalet barn, utbredningen i Sverige, oklarheten bakom ”epidemin”, den stora variationen i svårighetsgrad och en del kliniska data och sådana bakgrundsfaktorer som var möjliga att studera indirekt – via en enkät. Däremot finns inte någon utredning av möjliga bakomliggande traumatiska faktorer. Det kliniska bedömningsschema som användes möjliggjorde inte heller bedömning av de svåraste kliniska symtomen – se vidare nedan: ”Klinisk bedömning”. Två av regeringen initierade utredningar av samma ämne anses inte kunna bedrivas parallellt och samtidigt. Utredningen av epidemins medicinska aspekter fick alltså vänta och Socialstyrelsen fick först i juli 2005 det formella uppdraget av regeringen att på sedvanligt sätt utarbeta medicinska riktlinjer för detta nya ohälsotillstånd. Detta skedde alltså efter det att regeringens nationella översyn identifierat drygt 400 fall och därmed uppenbarat de omfattande hälsoaspekterna som förelåg. (SOU 2005:2). Förväntningarna att Socialstyrelsen skulle skapa en tydlig medicinsk förankring var stora (Zetterström, 2005). Socialstyrelsen utnyttjade inte någon extern expertutredare utan samarbetade med regeringens nationella samordnare samt gjorde en intern inventering och sammanställning av kunskapen och erfarenheten i landet bl.a. vid en experthearing i juni 2005. 8 Denna formulering ter sig anmärkningsvärd mot den information som Socialstyrelsen (Lars Hellgren) lämnade vid Barnläkarföreningens symposium i Uppsala om apatiska barn den 31 mars 2005, att man på Socialdepartementet vid denna tidpunkt överhuvudtaget inte kände till något om några apatiska barn. 182
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… I oktober 2005 skrev Socialstyrelsen i sin redovisning till regeringen och i ett ”Meddelandeblad” bl.a. att Det saknas vetenskapligt grundad kunskap om, och därmed sammanhängande avgränsningar av, problemområdet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom. (s. 1) Dokumenterad vetenskaplig kunskap saknas om hur allvarliga uppgivenhetssymtom hos asylsökande barn bäst skall behandlas. Det finns dock beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården i Sverige, som visar att det är möjligt att förebygga eller dämpa hopplöshet och utveckling mot uppgivenhet hos asylsökande barn. (s. 3) Vidare att Flera som har erfarenhet av vård av asylsökande barn med uppgivenhetssymtom har mött exempel på att tillståndet varit av manipulerande karaktär … viktigt att alltid beakta denna möjlighet. I Meddelandeblad okt 2005 (s. 4) föreslog Socialstyrelsen också att I asylärenden som berör barn bör en asylsamordnare på Migrationsverket utses som aktivt följer och träffar barn och familj under asylprocessen och ansvara för att professionellt nätverk skapas för barn i riskzonen. Svenska Barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn kritiserade starkt Socialstyrelsens meddelande bl.a. för att inte respektera internationell och inhemsk forskning som redovisats i referentgranskade vetenskapliga artiklar, för att beskylla barn och föräldrar för manipulation och för att rekommendera att handläggare från Migrationsverket skulle ges den omöjliga rollen att både utreda och besluta i asylärendet och samtidigt samordna stödet till familjerna (Lindberg 2005 b). Den nationella samordnaren, Marie Hessle, har i debatter och massmedia framhållit riskerna att asylsökande kan agera med manipulativa intentioner i asylprocessen. Flera uttalanden återfinns i pressen från september 2004 (i tidningen Socialpolitik) fram till och med SvD 22 november 2005. I Göteborgsposten 27 april 2005 citeras hon att ”barnen blir apatiska därför att föräldrarna tvingat dem att ljuga.” Migrationsminister Barbro Holmberg uttryckte i ett TV-program att det skulle bli en humanitär katastrof om barnen med apatiska tillstånd skulle beviljas uppehållstillstånd i landet (Uppdrag granskning 23 mars 2005). Detta omdiskuterade uttalande skall 183
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 134 and 135: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 181: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?