(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 prognosen i ett korttidsperspektiv är gynnsam (Bodegård, 2004 a och b, 2005 b–g, 2006). Vårdideologi Barnpsykiatrins moderna vårdideologi präglas av aktivering av familjernas inre styrka och att föräldrarna skall ta ansvaret för helheten väsentligen oavsett arten av det barnpsykiatriska tillståndet. Barn- och ungdomspsykiatrin kom att få det medicinska ansvaret för omhändertagandet av asylbarnen med uppgivenhetssymtom. Den förhärskande inställningen inom ledningen för den barnpsykiatriska specialiteten i Sverige under 2003–05 var att tillståndet är ett reaktivt beteende i asylprocessen och inte något specifikt sjukdomstillstånd: Familjernas livssituation i asylprocessen och den svenska lagstiftningen som möjliggör uppehållstillstånd på basen av humanitära skäl ses som utgångspunkten för utvecklingen av regressiva processer där traditionell sjukvård ogynnsamt potentierar detta. Vården skall inriktas mot utvecklingen av sjukligheten och dess sekundärvinster. Sjukhusvård anses befrämja regression hos barnet och ansvarsbefria och passivisera föräldrarna. Barnen skall vårdas i hemmet med huvudansvaret förlagt på föräldrarna. Risker för ”psykologisk smitta” av samma sort som iakttagits hos t.ex. ”flickor som skär sig”, anorexi och suicidalt beteende anses föreligga. Tjugofem verksamhetschefer inom barn- och ungdomspsykiatrin hävdade i april 2005 att konsensus råder kring denna inställning inom specialiteten. Detta trots att inga sammanställningar eller dokumenterade rapporter fanns som kunde visa att vård i hemmet och undvikande sjukhusvård var en effektiv eller ofarlig vårdform (Åhlund m.fl., 2005). 7 (Det är inte därmed sagt att all den barnpsykiatriska vården i landet verkligen omfattade och i praktiken omsatte den vårdideologi som på så sätt hävdades). 7 Först den 13 april 2005 efter ett möte mellan 25 verksamhetschefer i Sveriges Barn- och Ungdomspsykiatri sker ett samlat uttalande från en stor grupp företrädare för Barn- och ungdomspsykiatrin: Tillståndet skall uppfattas främst som en konsekvens av asylprocessen och är inte primärt sjukvårdens problem. Skrivelsen kritiserades av Professor Rolf Zetterström då den ”tyder på att de inte vill befatta sig med de apatiska barnen” och intar en ”gentemot officiella beslutsfattare tillagsinställd” hållning (Zetterström, 2005); Skrivelsen betecknades av Tor Lindberg och Lars H Gustafsson som ”ett olycksfall i arbete” och man pekar på brist på redovisat empiriskt underlag och faran av gruppbias. (Lindberg m.fl. 2005 b) 180
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… Rekommendationen att inte vårda asylbarn vid sjukhusavdelning innebar således att patientens medicinska behov inte skulle vara det som styrde valet av vård utan istället skulle patientens socialpolitiska livssituation göra det. Man hade alltså infört en beteckning ”asylbarn” som ekvivalent med en medicinsk diagnos! (Pleijel, 2005) Med vården i hemmet minskade påtagligt möjligheterna till observation, överblick och sammanfattande rapporteringar över kort och lång tid av barnens tillstånd och vårdens innehåll och resultat. Detta kan delvis förklara bristen på publicerade sammanställningar av de många barn som vårdas på det sättet. Möjligheter till avancerade medicinskt biologiska studier i forskningssyfte föreligger inte i denna vårdform (och de ansatser som funnits till sådana studier vid Eugenia hade avbrutits). Erfarenheterna gjorda vid Eugenia (Bodegård, 2004–2006) har sammanfattningsvis inte beaktats av ledande barnpsykiatriska och politiska företrädare och inte heller av Socialstyrelsen. Patientgruppen har ansetts vara för liten och inte representativ och studierna att betrakta som ”case-reports” (SVT1 Aktuellt kl 21 den 23 november 2005). Vården vid Eugenia ansågs bara ha visat att det permanenta uppehållstillståndet var den ”behandlingsåtgärd” som behövdes och att ansvaret för problemet därmed mera låg hos asylpolitiken än hos sjukvården. Då sjukhusvård inte längre var aktuell för de asylsökande barnen så var resultaten från Eugenia inte intressanta. De goda erfarenheterna har dock bidragit till att man på många ställen i landet fjärmat sig från tidigare uppfattningar att tillståndet är oförklarligt och inte psykiatriskt behandlingsbart och skulle mötas med framförallt ”jagstärkande” aktiverande krav för att förhindra vidare regressioner och motverka allvarliga negativa reaktioner av uppgivenhet hos personalen (”compassion fatigue”) (Tunström, 2004; Bodegård, 2004 b). Politiseringen av problematiken med asylbarn som utvecklat uppgivenhetssymtom Regeringen hänsköt 2004 ansvaret för ”de apatiska barnen” till UD/migrationsministern. Fokus lades därvid på de asylpolitiska istället för på de medicinska aspekterna. … Eftersom problemet tycktes kopplat till asylprocessen framstod det som lämpligt att frågan bereddes av det departement som ansvarar för 181
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 179: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?