(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Hälsa, vård och strukturell diskriminering SOU 2006:78 factors which determine health status are more complex (Katbamna, 2000: 6). Sådana förklaringar har även använts i andra kontexter som t.ex. arbetsmarknadsförhållanden, bostadssegregation, fattigdom osv. av personer med utländsk bakgrund. Föreställningarna om brist på ”svenskt humankapital” eller om kulturella orsaker till deras sociala och ekonomiska och även hälsomässiga situation har länge varit en central förklaring bland politiker, forskare och arbetsgivare. Feministiska forskare har också hävdat att forskning inom genus och medicin ofta begränsas till att förstå heterosexuella vita kvinnors erfarenheter och att studier som belyser de specifika erfarenheter som kvinnor från etniska minoriteter har, saknas inom hälso- och sjukvården (se t.ex. Beth Maina Ahlbergs artikel i denna antologi). De frågor som lyfts fram inom den feministiska forskningen är viktiga för att förstå andra maktrelationer där underordning och överordning skapar olika förutsättningar för god hälsa och välbefinnande. Det är därför nödvändigt att frågor om hur dessa maktförhållande i frågor om ”ras”/etnicitet påverkar de människor som bor i Sverige. Strukturell diskriminering och hälsa Tidigare studier har uppmärksammat den strukturella diskrimineringens mekanismer och former som särskilt drabbar personer med utländsk bakgrund i olika samhällsektorer, t.ex. arbetsmarknaden, arbetslivet, rättsväsendet, boendet. Forskningen har även fokuserat på vilka sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser detta har för personer med utländsk bakgrund, men också för samhället i stort. Det finns däremot väldigt lite sagt, om hur den strukturella diskrimineringen i Sverige påverkar människors hälsa. Flera internationella studier har påpekat kopplingen mellan ”ras”/etnicitet och hälsa samt tillgång till en adekvat hälsovård. Rasism och diskriminering sätter en ram för vissa grupper för hur vardagen och relationen med det övriga samhället ska erfaras, upplevas och tacklas (SOU 2005:69). En viktig fråga är hur detta påverkar den fysiska och psykiska hälsan för de som utsätts för diskriminering. Orättvis och kränkande behandling men också rädslan för samt planering inför tacklande av diskriminerande situ- 18
SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering ationer utsätter människor för fysisk och psykisk stress. Detta har inverkan på kroppens fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Samtidigt måste andra aspekter av diskriminering iakttas som utformas i institutionella sammanhang och som påverkar människors livsvillkor. Krieger m.fl. (2005) har konstaterat bl.a. att den kumulativa exponeringen av diskriminering har ett klart samband mellan underordnade grupper och deras hälsa. Till exempel utestängning från arbetsmarknaden eller dåliga arbetsvillkor leder ofta till mindre socioekonomisk rörlighet och sämre boendeform. Detta har, enligt Kriegers studier, en inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Folkhälsoinstitutets rapport Särbehandlad och kränkt (2005) som undersöker sambandet mellan hälsa och diskriminering på olika grunder (etnicitet, sexuell läggning, kön och handikapp) kommer också fram till liknande resultat: ”att sambandet mellan diskriminering och hälsa går att fastställa och det är rimligt att anta att diskriminerande handlingar oavsett diskrimineringsgrund påverkar hälsan i negativ bemärkelse” (Statens Folkhälsoinstitut R2005:49, s. 5). Att det finns ett samband är redan kartlagt men frågan om hur diskrimineringen avspeglas i hälsotillstånd i Sverige återstår att besvara. Det är värt att fundera över varför en sådan viktig fråga inte har synliggjorts tidigare. Ett viktigt bidrag inom området presenteras av Sarah Wamala och Carina Bildt i denna antologi. De analyserar sambandet mellan hälsa och diskriminering utifrån en kvantitativ analys. Deras utgångspunkt är att se om upplevd diskriminering och socioekonomisk utsatthet bland födda i Sverige, födda inom Norden/Europa och födda i andra länder, delade också mellan kvinnor och män, har en inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Deras studie visar på en markant skillnad mellan dessa grupper och att det finns ett starkt samband mellan upplevd diskriminering (både mellanmänsklig och institutionell) och den psykiska och fysiska hälsan bland utlandsfödda i det svenska samhället. Deras analys visar även en variation mellan utlandsfödda kvinnor och män, men ännu större mellan utlandsfödda kvinnor/män och infödda kvinnor/män. Resultaten pekar på att den psykiska ohälsan är högre bland utlandsfödda män än de infödda och att den psykiska och fysiska ohälsan är högre bland utlandsfödda kvinnor än de infödda. Detta tyder enligt författarna på att rasism, vardaglig diskriminering, känslan av orättvisa och kränkande behandlingar 19
Page 1 and 2: Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10: 1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 17: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 68 and 69:
Svenska empiriska studier av samban
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?