(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 En familj hade erhållit PUT redan sex månader innan äldste sonen måste läggas in för vård av svåra uppgivenhetssymtom. En pojke hade från början en lättare symtombild och förbättrades utan att familjen erhållit PUT, men utvecklade en svår symtombild när familjen senare fick avslag. Han överfördes under behandlingen till annan enhet och erhöll under vården där småningom PUT. Dessa två patienter är endast delvis inkluderade i behandlingsresultaten. Omhändertagandet och behandlingens innehåll Kunskapen om PRS har varit utgångspunkten behandlingen. Hela familjen omfattades av vården. Fokus var riktat på barnens somatiska tillstånd och familjernas bestående obearbetade traumatiska kris, föräldrarnas sviktande omsorgsförmåga och deras oro för barnets tillstånd (Bodegård, 2004 a och b; Thompsson m.fl., 1996, 1997, 1998). Föräldrarnas egen situation och vårdbehov klarlades och differentierades från barnets. Man syftade efter att skapa samsyn och allians med föräldrarna kring arten och behandlingen av barnets tillstånd: Att barnets tillstånd var en reaktion på familjens livssituationen och att barnet inte primärt hade någon svår kroppslig sjukdoms som skulle leda till döden, vilket alltså var föräldrarnas uppfattning. Den livshotande svältprocessen avbröts. Den nära kontakten med den barnmedicinska kliniken för undersökningar och behandlingsinsatser var mycket väsentlig för att visa respekt för föräldrarnas oro och inte minst för att öka tryggheten hos personalen vid den barnpsykiatriska avdelningen. Miljöterapin gav stöd och bekräftelse av de traumatiska upplevelserna som familjerna med ökande tillit småningom berättade om. De flesta föräldrar befann sig i en mycket svår egen psykisk kris och insufficiens och hade avsevärda egna vårdbehov. Deras behov av avlastning och omhändertagande för egen del möttes. Aktiveringen fick inte överskrida gränsen för stress och det var viktigt att undvika situationer som riskerade leda till misslyckanden. Vi tydliggjorde att några ställningstaganden i familjens asylärende ej skulle göras och att avdelningen inte var någon beslutande myndighet i asylprocessen. Avdelningens skyldighet att informera de asylprövande myndigheterna uppfylldes i lägesrapporter om familjens tillstånd, barnets sjukdomsbild och dess bakgrund och 176
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… utveckling. Uppgifter som familjen inte önskade förda vidare uteslöts. Vi avsåg att bereda barnet och familjen den vård som var nödvändig med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas omsorgsförmåga. Det innebar sjukhusvård inledningsvis för de flesta, vilket är i enlighet med erfarenheterna av vård av barn med PRS. (Lask, 2004; Thompson & Nunn, 1996 och 1998). Förändringar i möjligheter att genomföra vården Det blev inte möjligt att ge den avsedda vården kontinuerligt eller till alla, då avdelningens vårdresurser successivt minskades på grund av BUP-klinikens vårdideologiska hållning samt av sjukvårdsadministrativa skäl: Från höstterminen 2002 till och med början av 2004 kunde heldygnsvård erbjudas; under vårterminen 2004 skedde avbrott i vården vid sommarstängningen då verksamhetschefen bestämde att inga ”asylsökande barn (skulle) beredas vård vid klinikens avdelningar”. 5 Första november 2004 upphörde möjligheten till nattvård vid Eugenia. Skyddsombudet ansåg lokalerna ej vara lämpliga för en så avancerad sjukvård som behövdes för dessa barn. Klinikledningen fann ej anledning att flytta verksamheten till andra lämpligare lokaler och de patienter som inte kunde skickas hem fick omhändertas vid socialtjänstens institutioner med fortsatt kontakt med avdelningen i mellanvård. Detta innebar en väsentlig sänkning av vårdnivån och den ansvarige läkaren anhöll om att avdelningens nattpersonal skulle fortsätta tjänstgöring med möjlighet till akuta mobila insatser, för att gagna patientsäkerheten. Detta hörsammades ej. Särskilt i ett fall blev situationen sådan att en Lex Mariaanmälan aktiverades från avdelningen (allvarlig försämring direkt relaterad till åtgärd vidtagen i sjukvården) men chefsläkaren ansåg ej det befogat att föra detta till Socialstyrelsen. Avdelningen kunde efter november 2005 enbart bedriva dagvård med mobila insatsmöjligheter. Avdelningen stängdes 1 juni 2005 och verksamheten upphörde helt den 1 september 2005. 6 5 Detta avsteg från gängse praxis diskuterades med Läkarförbundet och Socialstyrelsen vilka bekräftade att vården inte bör styras av en patients sociala situation men rådde till hörsamhet inför klinikledningens order.(Socialstyrelsen 2004). 6 Situationen i Stockholm vårterminen 2005 accentuerade behovet av fortsatt sjukhusvård även efter Eugeniaavdelningen stängning. Beslut togs i SLL att Ersta Sjukhus skulle ta över detta vårdansvar. BUP-ledningen tillsammans med ledningen för Stockholms psykiatri krävde dock att den planering som påbörjats redan hösten 2004 skulle genomföras med vård 177
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 227 and 228:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?