(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 Valet att politisera problematiken har i hög grad påverkat kunskapsutvecklingen och vården då fokus därmed inte lades på de barnmedicinska, barnpsykologiska och barnpsykiatriska aspekterna av problemet. (Bodegård 2005 f och g) Översynen har hittills resulterat i två övergripande rapporter – en i april 2005 och en i maj 2006 (Utrikesdepartements rapport 2005:1 och 2005:2 samt SOU 2006:49) och har identifierat drygt fyra hundra barn med mycket olika grad av uppgivenhetssymtom genom en rikstäckande enkätundersökning (Utrikesdepartements rapport 2005:1 och 2). Det stora flertalet av dessa hundratals barn har ännu inte rapporterats i detalj och följts upp, varför deras faktiska kliniska tillstånd och sjukdomsutveckling inte är tillfredsställande klarlagda (se vidare nedan). Kliniska sammanställningar av merparten av barnen föreligger inte. Den här uppsatsen avser att belysa betydelsen av behandlingens utformning och innehåll i vården av de asylsökande barnen med uppgivenhetssymtom. Utgångspunkten här är de observationer och data från den enhetligt bedömda och behandlade gruppen barn som har vårdats vid Barn- och ungdomspsykiatriska avdelningen Eugenia, KS, BUP kliniken i Stockholms län. (Bodegård, 2006). Den studien refereras i avsnitt I–III. I Appendix 2 redovisas delar från forskningsrapporten om Eugeniavården i detalj (Bodegård, 2006). Detta för att ge ett konkret förslag till undersökning och redovisning. Därpå följer en diskussion av samhällets syn på de asylsökande barnen med uppgivenhetssymtom i relation till resultaten från Eugeniastudien. Undersökningsgruppen i Eugeniastudien Tjugofem barn med uppgivenhetssymtom – från tjugofem familjer – har mellan 2002 och 2005 remitterats till Barnavdelningen Eugenia, Karolinska Sjukhuset, BUP-kliniken Stockholms län. Avdelningen var Stockholms enda kvarvarande barnpsykiatriska enhet med dygnetruntvård för barn 0–12 år. Barnen i Eugeniastudien har samma allmänna bakgrundskaraktäristika som barnen i den nationella översynen och utgör 6 procent av av landets hela grupp av barn med uppgivenhetssymtom. Bakgrundsdata, observationer och kliniska data redovisas i tabell 1 och 2. Vårderfarenheterna har rap- 174
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… porterats i flera artiklar och sammanställningar (Bodegård, 2004 , 2005 och 2006). Alla familjerna är asylsökande och kommer huvudsakligen från centralasiatiska f.d. sovjetrepubliker. De flesta tillhör en etnisk minoritets (uigurer), de sjuka barnen är oftast äldsta barnen och mellan sju till tretton år och det är lika många flickor som pojkar. Inga ensamkommande barn finns i gruppen. De flesta har haft störningar som signalerar sårbarhet tidigare i livet. De flesta hade haft traumatiska upplevelser (bevittnat våld och övergrepp m. m.) i samband med händelserna som motiverade familjens flykt från hemlandet. Alla barnen har haft svåra barnpsykiatriska symtom med suicidalt inslag under tiden i Sverige innan de insjuknade i uppgivenhetssymtomen och c:a hälften insjuknade innan familjen fått något avslag på sin asylansökan. Det förelåg svår psykisk ohälsa hos de flesta av mödrarna som förklarade en påtaglig omsorgssvikt. Familjeatmosfären präglades av hopplöshet, hjälplöshet och osäkerhet i tidsperspektiven. I de flesta familjerna förelåg en mycket tät relation mellan modern och det sjuka barnet. Tillfrisknandet var relaterat till trygganden av livssituationen för familjen. Intagningsindikationerna var ett allvarligt barnpsykiatriskt störningstillstånd hos barnet i kombination med otillräcklig omsorgsförmåga i nätverket och att andra vårdformer hade prövats men befunnits otillräckliga. Barnen kom från andra barnpsykiatriska och barnmedicinska vårdenheter, vilka bedömt att vård på sjukhusavdelning var nödvändig. Tjugo av barnen hade allvarliga funktionsbortfall/uppgivenhetssymtom motsvarande den tidigare använda beteckningen depressiv devitalisering (Bodegård, 2004 a och b samt 2005 b). Fem hade lindrigare symtombild. Klassificeringsgrunden och den kliniska bilden framgår av tabell 2. Tre av barnen överfördes till andra enheter efter initialt omhändertagande; de är redovisade enbart rörande den bild de visade vid intagningen. Av de tjugotvå som behandlats här har nitton behövt näringstillförsel med sondmatning. Tjugofyra av familjerna hade ej permanent uppehållstillstånd (PUT) när de togs in för vård. Nitton familjer erhöll PUT under behandlingstiden baserade på humanitära skäl relaterade till det sjuka barnets tillstånd. 175
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 177 and 178: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 225 and 226:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?