(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> 2006:78 Att ha rätt till <strong>vård</strong> ≠ att få tillgång till <strong>vård</strong>. Vård av asylsökande barn med…<br />
hot i centralasiatiska f.d. sovjetrepubliker <strong>och</strong> forna Jugoslavien<br />
<strong>och</strong> som söker asyl i Sverige (Bodegård, 2004 a <strong>och</strong> b; Tunström,<br />
2004; <strong>SOU</strong> 2005:2).<br />
Barnen med uppgivenhetssymtom – ”de apatiska barnen” 3 – har<br />
mycket varierande svåra symtom: från uppgivenhet, passivitet,<br />
mutism <strong>och</strong> anorexi till livshotande stuporösa tillstånd (depressiv<br />
devitalisering) med totalt bortfall av kontaktbarhet <strong>och</strong> muskeltonus,<br />
oförmåga att nutriera sig <strong>och</strong> inkontinens; en del av de svårast<br />
sjuka har också attacker av svår ångest <strong>och</strong> vägran <strong>och</strong> sekundära<br />
kroppsliga symtom. Sjukdomsbilden framgår av de kliniska<br />
bedömningskriterierna <strong>och</strong> observationerna redovisade i tabell 2<br />
<strong>och</strong> 1. 4<br />
Tillståndet har uppfattats på mycket olika vis. På den barnpsykiatriska<br />
avdelningen Eugenia har vi mot bakgrunden av internationell<br />
forskning sett det hela som en variant av pervasive refusal<br />
syndrome (PRS). PRS är ett sällsynt livshotande stresstillstånd av<br />
typen depressive withdrawal som blivit bestående hos psykiskt sårbara<br />
barn som lever i en atmosfär av hopplöshet, hjälplöshet <strong>och</strong><br />
oförutsägbarhet i tid (Lask, 2004; Lyngå v F, 2005; Thompson<br />
m.fl., 2006; Engel, 1962; Bodegård, 2005 b; Kihlbom, 2006).<br />
Ännu finns i Sverige inga generellt accepterade diagnoskriterier<br />
eller behandlingsrekommendationer som tillfredsställande täcker<br />
hela symtombilden <strong>och</strong> <strong>vård</strong>behoven; inte heller finns några<br />
rekommenderade utrednings- eller <strong>vård</strong>program eller gemensamma<br />
normer för redovisning av <strong>vård</strong>resultat trots att situationen varit<br />
mycket uppmärksammad de senaste åren. Möjligheter att jämföra<br />
olika patientgrupper <strong>och</strong> <strong>vård</strong>former på ett vetenskapligt vis föreligger<br />
därför inte.<br />
Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det då växande<br />
problemet med asylbarn som utvecklade uppgivenhetssymtom<br />
<strong>och</strong> ansvaret för detta gavs åt UD/migrationsminister Barbro<br />
Holmberg; alltså inte till socialdepartementet vilket annars är<br />
naturligt när problemet är ett ohälsotillstånd. En nationell samordnare<br />
utsågs med uppdrag att framförallt kartlägga förekomsten,<br />
samordna befintlig kunskap <strong>och</strong> åtgärdsansatser främst i ett förebyggande<br />
perspektiv (Utrikesdepartements rapport 2005:1).<br />
3 ”De apatiska barnen” är en samlande benämning som vanligen används för hela gruppen<br />
asylsökande barn med inbördes olika nivåer av uppgivenhetstillstånd. Själva tillståndet har<br />
benämnts uppgivenhetssymtom, uppgivenhetssyndrom, depressiv devitalisering,, genomgripande<br />
vägranssyndrom m.m.<br />
4 Då de kliniska beskrivningarna i denna uppsats blir summariska hänvisas till refererade<br />
artiklar: Bodegård 2004 a <strong>och</strong> b, Bodegård 2005 b <strong>och</strong> d.<br />
173