(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 nödvändig att upprepade gånger ge pojken intravenös uppvätskning vid den barnmedicinska kliniken och efter en tid sondmatning. Pojken tas då in vid barnpsykavdelning tillsammans med sina föräldrar och lillasyster. Familjen behandlas i heldygnsvård i fyra månade Under denna tid erhåller modern vuxenpsykiatrisk kontakt och psykoterapi. Upprepade somatisk undersökningar av pojken visar ej några bakomliggande medicinska orsaker till symtombilden, som utöver det dvalliknade tillståndet med nattliga ångestattacker också visar subfebrilitet, svettningar och långa perioder med hjärtklappning. Föräldrarna kan ta över omvårdnaden och sondmatningen. Familjen erhåller Permanent uppehållstillstånd (PUT) på humanitära skäl p.g.a. pojkens sjukdomstillstånd efter tre månades vård på avdelningen. Pojken återerövrar under den psykiatriska behandlingen långsamt sin aktivitet och funktioner, och tre veckor efter PUT kan sonden dras och vården kan överföras till dagvård. Pojken är då fortfarande mutistisk och har ångest och aggressionsattacker. Hans tillstånd normaliseras under de sex följande månaderna. Inledning (Anteckningar ur en patient journal. Detaljuppgifter är ändrade) FN:s Special Rapporteur on the right to health besökte Sverige i januari 2006 och skriver: ... I hope the (Swedish) Government will reconsider its position with a view to offering all asylum seeker … the same medical care, on the same basis, as Swedish residents. … some remarks about those children, associated with the asylum process, who experience severe withdrawal symptoms. At this point I only wish to emphasise that the human rights principle of the best interest of the child, which is enshrined in the Convention on the Rights of the Child, must guide all decision-making that impacts upon well-being of these extremely vulnerable children. (Paul Hunt, 2006) 2 Ett stort antal barn i Sverige har utvecklat uppgivenhet och funktionsbortfall som ej förklaras av bakomliggande somatisk sjukdom. Det är barn från familjer som flytt undan svåra umbäranden och 2 FN:s rapportör informerades om situationen i Sverige vid sitt besök i januari 2006. Han önskade träffa en familj och mötte en tioårig pojke med uppgivenhetssymtom sedan 1,5 år – rullstolsbunden, kontaktlös, och utan mimik, tal eller ”blick” – och symtomen bestod drygt sex månader efter det familjen fått PUT. Familjen hade flytt efter svåra våldshandlingar och tillbringat år i asylprocessen och fått avslag. De erhöll PUT under den upplättande situationen sommaren 2005. Pojken har inte kunnat vårdas i enlighet med sitt faktiska. vårdbehov. FN-tjänstemannen träffade också samma dag den nationella samordnaren och hennes forskare och skrev sedan den kommentar som inleder denna uppsats. 172
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… hot i centralasiatiska f.d. sovjetrepubliker och forna Jugoslavien och som söker asyl i Sverige (Bodegård, 2004 a och b; Tunström, 2004; SOU 2005:2). Barnen med uppgivenhetssymtom – ”de apatiska barnen” 3 – har mycket varierande svåra symtom: från uppgivenhet, passivitet, mutism och anorexi till livshotande stuporösa tillstånd (depressiv devitalisering) med totalt bortfall av kontaktbarhet och muskeltonus, oförmåga att nutriera sig och inkontinens; en del av de svårast sjuka har också attacker av svår ångest och vägran och sekundära kroppsliga symtom. Sjukdomsbilden framgår av de kliniska bedömningskriterierna och observationerna redovisade i tabell 2 och 1. 4 Tillståndet har uppfattats på mycket olika vis. På den barnpsykiatriska avdelningen Eugenia har vi mot bakgrunden av internationell forskning sett det hela som en variant av pervasive refusal syndrome (PRS). PRS är ett sällsynt livshotande stresstillstånd av typen depressive withdrawal som blivit bestående hos psykiskt sårbara barn som lever i en atmosfär av hopplöshet, hjälplöshet och oförutsägbarhet i tid (Lask, 2004; Lyngå v F, 2005; Thompson m.fl., 2006; Engel, 1962; Bodegård, 2005 b; Kihlbom, 2006). Ännu finns i Sverige inga generellt accepterade diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer som tillfredsställande täcker hela symtombilden och vårdbehoven; inte heller finns några rekommenderade utrednings- eller vårdprogram eller gemensamma normer för redovisning av vårdresultat trots att situationen varit mycket uppmärksammad de senaste åren. Möjligheter att jämföra olika patientgrupper och vårdformer på ett vetenskapligt vis föreligger därför inte. Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det då växande problemet med asylbarn som utvecklade uppgivenhetssymtom och ansvaret för detta gavs åt UD/migrationsminister Barbro Holmberg; alltså inte till socialdepartementet vilket annars är naturligt när problemet är ett ohälsotillstånd. En nationell samordnare utsågs med uppdrag att framförallt kartlägga förekomsten, samordna befintlig kunskap och åtgärdsansatser främst i ett förebyggande perspektiv (Utrikesdepartements rapport 2005:1). 3 ”De apatiska barnen” är en samlande benämning som vanligen används för hela gruppen asylsökande barn med inbördes olika nivåer av uppgivenhetstillstånd. Själva tillståndet har benämnts uppgivenhetssymtom, uppgivenhetssyndrom, depressiv devitalisering,, genomgripande vägranssyndrom m.m. 4 Då de kliniska beskrivningarna i denna uppsats blir summariska hänvisas till refererade artiklar: Bodegård 2004 a och b, Bodegård 2005 b och d. 173
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 175 and 176: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 223 and 224:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?