(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Irreguljära immigranter – osynliggjorda och diskriminerade inom sjukvården SOU 2006:78
hade jag aldrig kunnat föreställa mig. Min dotter är nu 4 år gammal –
det är värre för oss här än det var hemma.
Kvinna, 30 år, från Mellanöstern som nekats asyl
Jag kom till Sverige för 8 år sedan som asylsökande men blev nekad
asyl för 2 år sedan och lever nu som gömd.
En gång var jag i akut behov av vård men det är svårt i Sverige utan en
giltig ID-handling. Jag blir upprörd bara jag tänker på det. Jag förstår
att det är sjukvårdspersonalens jobb att kontrollera alla i receptionen,
men jag kände mig så övergiven för jag behövde verkligen hjälp och de
vägrade släppa in mig.
För att betala mina sjukhusräkningar har jag tvingats låna pengar. Sist
fick jag en räkning på 5 000 kr. Jag ringde till dem som skickat
räkningen och sa att jag tyvärr inte kunde betala allt på en gång men de
fortsätter att skicka nya räkningar. Ibland hotar sjukhusen med att
driva in skulderna och skickar nya räkningar som hela tiden går upp
eftersom någon särskild avgift läggs på. Den extra avgiften var tidigare
120 kr men denna månad var det 500 kr extra. De vet att vi inte har
någonting men skickar ändå räkningarna.
Min hälsa var helt klart bättre hemma. Jag har fått många olika
konstiga hälsoproblem sedan jag kom hit. Jag är övertygad om att
stress och osäkerhet är en del av anledningen. Självklart skulle jag vilja
betala för min vård om jag bara kunde – jag skulle hellre vilja betala för
mig eftersom jag aldrig gjort något olagligt i hela mitt liv och aldrig
heller skulle vilja.
Man, 36 år, från Serbien som nekats asyl
154
Jag har varit i Sverige i flera år. Vi kom hit från Serbien under kriget;
jag, min fru och våra två barn, efter att ha levt i ett flyktingläger i
Östeuropa. Väl i Sverige fick vi avslag på vår asylansökan och nu lever
vi som gömda. När vi fick avslag kontaktade vi en vän för att se om
han kunde ge oss husrum i några dagar. Vi fick bo i källaren, i ett rum
utan fönster och med väggarna täckta av mögel. De som kom på besök
blev chockade av att se hur vi levde. Där bodde vi i nästan två år.
När vi kom till Sverige fick vi ta ett test för tuberkulos vid
flyktingcentret. Mitt gick inte att analysera och de ville att jag skulle ta
ett nytt. Men vi fick avslag samma vecka så jag tog aldrig något nytt
test. Jag är orolig över detta.