(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Hälsa, vård och strukturell diskriminering SOU 2006:78 Dessa åtskillnader i hälsa är även betecknande för tillgången till sjukvård. Rifat Atun (2006) påpekar till exempel att ojämlikheter beträffande tillgång till sjukvård avseende HIV och Aids och behandling av marginaliserade grupper utgör en utmaning för hela den europeiska unionen. Ännu mer intressant beträffande sambandet mellan olikheter inom välfärdssystemet och det politiska systemet är de studier som utförts i USA avseende den svarta befolkning som fötts utomlands respektive inom landet. I en översikt av Ghassemi (2006) framgår att olikheter föreligger mellan den i USA boende infödda svarta befolkningen och den som fötts utomlands. Här är det intressant att finna att den svarta befolkningen som fötts i annat land har hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, högt blodtryck, övervikt och allmänna kroniska åkommor i mindre utsträckning än de svarta personer som fötts i USA. Den svarta befolkningen som är född utomlands förlorar däremot med tiden sitt initiala övertag beträffande sitt hälsotillstånd. Detta resultat är gemensamt för den invandrade befolkningen i andra länder, det gäller till exempel situationen för asylsökande i Sverige (se de två artiklar som presenteras i denna antologi beträffande asylsökandes hälsotillstånd och tillgång till sjukvård). Bland de viktiga faktorer eller hinder i integrationsprocessen som negativt påverkar tillgång till sjukvård för svarta personer som fötts utanför USA påvisas följande: brist på utbud av professionell tolkservice, brist på sjukförsäkring samt sjukvårdspersonalens diskriminerande inställning och tendens till stereotypering. Detsamma gäller tillgången till sjukvård. Den svarta befolkning född utanför USA har i mindre utsträckning tillgång till cancerundersökningar än de svarta personer som fötts inom landet, eftersom många svarta invandrade personer sällan har någon fast sjukvårdsklinik att vända sig till (Atun, 2006). Trots att alltså den infödda delen av svarta i USA har bättre tillgång till hälsovård, har de sämre hälsa än svarta som invandrat. Krieger (2003) har påpekat att trots att man i USA sedan länge varit medveten om rasismens inverkan på hälsan, är forskningen som har detta problem i fokus fortfarande i sin linda. Detta gäller i synnerhet svenska förhållanden. Trots att kopplingen mellan socioekonomisk situation och hälsa liksom mellan hälsa och kön är väldokumenterad i Sverige och att relationen mellan välfärd och etnicitet uppmärksammats i ett flertal utredningar och rapporter (se t.ex. SOU 2001:79), har orsakerna bakom den etniska ojämlikheten inte diskuterats i någon större utsträckning. Frågan om rasism och 14
SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering diskriminering har knappast varit, trots resultat som tyder på det, en fråga att diskutera när det gäller orsakssamband mellan (o)hälsa och etnicitet. Trots de befintliga internationella studierna beträffande ”ras”/etniska åtskillnader och kopplingen till hälsotillstånd såväl som tillgång till vård, föreligger definitionsproblem och problem med begreppsbildning när det gäller ”ras”/etnicitet i medicinska sammanhang. Många studier har konstaterat att rasbegreppet inte är en biologisk kategori utan en social-politisk konstruktion som inte bara är användbar som klassificering av mänskliga variationer utan som även kan rättfärdiga exploatering och diskriminering av grupper som kan anses vara mindervärdiga (Randall, 2001; Rebbeck, 2006; Sheldon & Parker, 1992; Williams, 1997; McKenzie & Crowcroft, 1994; Nazroo, 2003; Agyemang m.fl., 2005; Chartvredi, 2001). Krieger (2003) lägger stor vikt vid nödvändigheten av en utförlig definition av ”ras”/etnisk tillhörighet som ett första steg när man analyserar rasismens bidragande faktorer när det gäller hälsa samt tillgång till hälso- och sjukvård. Ju mer komplexa de sociala, institutionella och politiska strukturer är som formar hierarkiska ”ras”/etniska förhållanden, privilegier och diskrimineringar, desto mer angeläget att undersöka och förstå hälsotillstånd som en del av dessa kontexter. Ett antal studier, till exempel Good Del Vecchio m.fl. (2003) och Cooker (2001) har framhållit vikten av kritisk fokusering på själva den medicinska kulturen som en faktor som kan bidra till reproduktionen av den sociala strukturen genom dessa begreppsskillnader. Den feministiska forskningens bidrag till förståelse av institutionella praktiker och strukturella förhållanden som diskriminerar kvinnliga patienter är viktiga utgångspunkter i forskning om hälsa och etnicitet. Därför har jag valt att i det följande avsnittet presentera vissa feministiska studier om hälsa och kön. Feministiska studier om hälsa och kön Den feministiska forskningen om sambandet mellan kön och hälsa har ställt nödvändiga frågor både om orsakerna och konsekvenserna av överordning och underordning för kvinnors (och mäns) hälsa. En viktig insikt är att föreställningar om kön skapar över- och underordning genom att föreställningarna påverkar sociala 15
Page 1 and 2: Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10: 1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 64 and 65:
Svenska empiriska studier av samban
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?