(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Irreguljära immigranter – osynliggjorda och diskriminerade inom sjukvården SOU 2006:78 situationen är i realiteten snarare än hur den potentiellt kunde ha sett ut om sjukvårdspersonal och/eller de vårdsökande individerna uppvisat ett annorlunda beteende. I ett land med en av världens bästa hälsoindikatorer handlar främjandet av tillgång till vård inte om att skapa infrastruktur eller utbilda sjukvårdspersonal, utan helt enkelt om att inte särbehandla irreguljära immigranter som patientgrupp. Inte skulle väl svenska medborgare anses ha tillgång till vård om de fick betala 2 000 kr i förskott för att träffa en läkare, 13 000 kr om året för diabetesmedicin eller 21 000 kr för en okomplicerad förlossning? Likaså skulle väl svenska medborgares benägenhet att söka vård försämras om inskrivningsprocedurerna var otydliga, utdragna, komplicerade, ofta ledde till utfrågningar om personens identitet och status och varierade godtyckligt beroende på den person som bemannade kassan, vilket är fallet för irreguljära immigranter. Benämning av patientgruppen Jag har valt att kalla gruppen som denna artikel handlar om för ”irreguljära immigranter”. Detta är en term som beskriver personer som vistas i landet utan legal status och som enligt Shahram Khosravi, forskare inom irreguljär migration vid Stockholms universitet, ”i något avseende bryter mot vad som är regel för ickemedborgare.” (Khosravi, 2006) Irreguljära immigranter är en högst heterogen grupp. Vissa ur denna grupp har kommit in i landet med giltiga dokument, andra utan giltiga dokument men senare registrerats i systemet (exempelvis genom en asylansökan) och andra har aldrig registrerats vare sig vid nationsgränsen eller senare. Denna allmänna grupp kan innefatta individer med så skilda bakgrunder som före detta ambassadtjänstemän eller studenter som stannat kvar efter det att deras visa gått ut, personer som söker arbete i Sverige eller vill återförenas med sin familj, och personer som själva anser sig ha skyddsbehov och därför i de flesta fall (men inte nödvändigtvis) har sökt asyl men nekats detta. Det finns flera andra termer som används i olika sammanhang: ”gömda”, ”gömda flyktingar”, ”papperslösa” eller ”illegala invandrare”. På engelska används ofta termerna ”undocumented migrants”, illegal migrants”, ”rejected asylum seekers”, eller ”sans papier” i fransktalande länder. 140
SOU 2006:78 Irreguljära immigranter – osynliggjorda och diskriminerade inom sjukvården Flera av dessa termer beskriver individens förhållande till staten och antyder att individen har brutit mot statens lagar vad gäller inträde eller uppehälle. Termen ”illegala invandrare” används inte i här eftersom den har alltför mycket migrationspolitiska undertoner. Termen ”papperslösa” är alltför otydlig då en person som saknar identitetshandlingar inte nödvändigtvis är i landet på olagliga grunder och vice versa. Termen ”gömda” verkar vara unik för Sverige. ”Gömda” beskriver den faktiska levnadssituationen och den antyder att rädslan för att bli upptäckt och driften att ”gömma sig” är extrem hos dessa individer i Sverige. Termen är också en reflektion av det faktum att verkställande av avvisningsbeslut är något som svenska myndigheter tar på allvar, vilket inte är fallet exempelvis i Italien. 5 Termen ”gömda” exponerar situationen som den är, vilket är viktigt för att nå bättre förståelse för denna grupp av människor, men det finns samtidigt risk att gruppen skulle bli ytterligare stigmatiserad om man använder denna term. Å andra sidan är det svårt att inte använda ”gömda” i en artikel som denna eftersom termen är så inarbetad i media och hos alla som jobbar inom detta område. En variant av ”gömda” är ”gömda flyktingar” som i juridisk mening är en omöjlig term. 6 Att använda termen ”gömda flyktingar” innebär därför ett subtilt ställningstagande att individens prövning i asylprocessen på något sätt inte varit rättvis. Som det framstår påvisar termerna i sig ofta att individen brutit mot lagar (”illegala invandrare”) eller ger antydningar om varför personen befinner sig i landet (”gömda flyktingar”). Därför används istället termen ”irreguljära immigranter” i denna artikel med motiveringen att det är en förhållandevis neutral och tydlig term. Främst baserar sig materialet till denna artikel på individer som nekats asyl (”gömda flyktingar” i dagligt tal), vilka är några av samhällets absolut mest sårbara individer. Dock vill denna artikel inte begränsa de principer som diskuteras här enbart till denna grupp utan talar om irreguljära immigranter i stort. 5 MSF:s erfarenhet från studieresa till Sicilien, juli 2005. 6 En asylsökande som fått sin prövning och blivit nekad asyl är i juridisk mening ingen flykting. 141
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 143 and 144: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 191 and 192:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?