(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 diskrimineringspolicy och praktik i den svenska hälso- och sjukvården. Att söka efter kreativa och innovativa ansatser till kommunikation måste vara ett kontinuerligt arbete som skär över olika gränser inom hälsovårdens hierarkiska organisation, men också i andra samhällssektorer. Vad som gällde för utbildning gällde också för anställning. Det fanns olika aktiviteter för att utbilda ledare i multikulturell rekrytering och att skriva broschyrer, men också ett antal olika projekt som riktade sig till professionella från olika invandrargrupper. Vi kan skönja två typiska drag i detta sammanhang. Det första är tendensen att anställa professionella med invandrarbakgrund i underordnade, marginaliserad arbeten och i projekt av mer kortvarig natur. Hälsoinformatörer och tolkar hamnar i denna kategori. Särskilt tolkarna arbetar under svåra förhållanden; de har ingen arbetstrygghet, låga löner och kan inte (på grund av tolksekretessen) få särskilt mycket hjälp när de befinner sig i en arbetsrelaterad krissituation. Det andra draget är att när det råder brist på arbetskraft så rekryteras det mestadels från EU-länder, även om professionella med invandrarbakgrund kanske redan finns i landet. Emellertid vet man mycket litet om vilken kompetens som finns. Vi kunde inte finna någon sådan dokumentation under undersökningens gång. Dock träffade vi på åtskilliga som arbetade som t.ex. hälsoinformatörer (Dejin Karlsson, Hylén & Farhad, 2005; López & Persson, 2005) eller genomgick den långdragna proceduren för att få svensk legitimation. För många var det liktydigt med att börja en sjuksköterske- eller läkarutbildning på nytt. Frågorna är många. Varför skulle inte professionella med invandrarbakgrund kunna knytas till vårdcentraler och sjukhus för att få utbildning på plats, och på så sätt förkorta anpassningstiden och förbättra språkkunskaperna? Varför är språksvårigheter en invändning, när det räcker med en ganska kort kurs i svenska för läkare från EU/EES-länder innan de får lov att börja jobba? Om nu dessa EU-läkare kan lära sig språket på en relativt kort tid, kanske problemet egentligen handlar om att läkare från länder utanför EU diskrimineras och utesluts, och inte att de har svårigheter att lära sig språket. Denna form av uteslutning och diskriminering är något som man måste ta itu med. De vårdgivare som vi samtalade med menade också att de hälsoproblem som patienterna beskrev som psykiska, ofta inte var betingade av sjukdom utan istället berodde på sociala problem. En känsla av utanförskap utgjorde en del av problemet. Vi har förvisso 130
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … inte studerat orsakssambandet mellan utanförskap och ohälsa, men vårdgivarna tar upp en mycket relevant sak (se Wamala & Bildt i denna antologi). Genom att kalla patientens problem för ett socialt sådant, kan man tolka det som om patienten i fråga finns i ett ingenmansland. Det finns alltmer som tyder på att faktorer, som hör till det sociala livet, speciellt sådana som härrör från utanförskap i form av arbetslöshet, dåliga bostadsförhållande och relativ fattigdom, medikaliseras i allt större utsträckning (Schram, 2000; Wamala & Bildt i denna antologi). Sammanfattningsvis menar vi att de frågor som dykt upp under denna undersökning pekar på att det handlar om mycket mer än att formulera och implementera en lag. Många av de frågor som vår analys gett upphov till skulle kunna vara en god grund för att försöka ta itu med diskriminering. Genom att kritiskt granska lagens effekter i hälso- och sjukvårdsorganisationens vardag har vi sett diskrepanser och paradoxer som en följd av uppifrån kommande incitament. I sjukvårdens komplicerade och sammansatta verklighet blir resultatet av detta en förstärkning av redan existerande diskriminering eller en introduktion av nya former av sådan. Vår första rekommendation är en bred mobilisering i diskrimineringsfrågan, med utgångspunkt i lagen, bl.a. genom att använda sig av deltagande och inkluderande ansatser såsom en ständigt reflekterande kommunikation mellan chefer och ledningsgrupper och övriga medarbetare. Författarnas tack Vi vill tacka Marianne Blomsterberg och Victoria Kawesa som har ingått i arbetsgruppen under forskningstiden. 131
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81: Svenska empiriska studier av samban
Page 82 and 83: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 181 and 182:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?