(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Hälsa, vård och strukturell diskriminering SOU 2006:78 …more than negative attitudes and behaviors towards racialized outgroups. It involves the very way this society is organized, and significantly influences our views and treatments of self and others. Rasism kan således definieras som ett system av privilegier som reglerar tillgången till samhällets ekonomiska, sociala, politiska och kulturella resurser genom att skapa fördelar för somliga och en underordnad position för andra (SOU 2005:41). Det är viktigt att påpeka att rasism erfars och upplevs i vardagliga och ”normala” sammanhang och situationer. Philomena Essed (1991) betonar i sin avhandling om vardagsrasism vikten av att lyfta fram de vedertagna handlingsmönster som, medvetet eller omedvetet, diskriminerar ”de andra”. Dessa vedertagna handlingsmönster skapas i ett institutionellt sammanhang där normer, regler, förutfattade tolkningar och uppfattningar om ”vi” och ”de andra” upprätthåller ojämlika maktförhållanden (Essed, 2005). Det viktiga är med andra ord inte att bevisa om diskrimineringen är avsiktlig eller inte, utan vilka konsekvenser dessa handlingar har för människornas liv och möjligheter att ha likvärdiga villkor i samhällslivet. Rasismens mekanismer och maktinstrument uttrycks bl.a. med diskriminering av de som förknippas med en annorlunda ”etnisk” eller ”kulturell” tillhörighet, alltså som görs till ”de andra”. Strukturell/institutionell diskriminering förklarar därmed de diskrimineringsformer som har sin grund i samhällets institutionella arrangemang av normer och regelverk (de los Reyes, 2006). Detta betyder inte att det är abstrakta normer och strukturer som svävar ovanför våra huvuden, utan det som görs vardagligen genom slentrianmässiga handlingar som grundas på en uppfattning om ”etnisk” och ”kulturell” olikhet. Detta möjliggör att dessa människor utsätts för marginalisering, diskriminering, stigmatisering och segregering. Strukturell diskriminering skapar ett ojämlikt samhälle där dess resursfördelning (tillgång till arbete, bostad, hälsovård, utbildning etc.) i sin tur skapar olika förutsättningar och behov för underordnade grupper. Tillämpning av likadana regler på grupper med olika förutsättningar skapar ojämlikhet och upprätthåller maktförhållanden (Ibid.). Flera studier av diskriminering har visat nödvändigheten av att utgå från en maktanalys där olika sociala relationer som kön, klass, etnicitet och sexualitet tas i beaktande och problematiserar skillnadsskapande, motståndsstrategier samt ojämlika materiella och symboliska resursfördelningar (de los Reyes & Mulinari, 2005). Intersektionalitet används därför som ett analy- 12
SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering tiskt begrepp för att fånga till synes olika maktdimensioner i samhällets organisering, där kön, klass, etnicitet och sexualitet genom en konstitutiv process görs och reproduceras genom varandras interaktion och maktaxel. Hälso- och sjukvård är ett institutionellt sammanhang som hittills knappast uppmärksammats ur ett diskrimineringsperspektiv. Det finns mycket få kritiska studier i Sverige som undersöker (o)jämlik tillgång och diskriminerande behandling av grupper, som skapas som annorlunda och identifieras som ”invandrare” mer generellt och ”invandrarkvinnor” eller ”invandrarmän” mer specifikt, i den svenska hälso- och sjukvård. ”Ras”/etnicitet och hälsa – ett internationellt perspektiv Den bild som framgår av studier rörande situationen i Sverige i denna antologi handlar i synnerhet om de iakttagelser som gjorts angående ojämlikheter i fråga om sjukvårdsförhållanden och tillgång till sjukvård och reflekterar iakttagelser som bekräftas av internationella studier. I USA visar studier att den svarta befolkningen i allmänhet ligger efter den vita befolkningen inom många sjukvårdsåtgärder. Antalet personer som dör av hjärtsjukdomar är till exempel dubbelt så många bland den svarta befolkningen som bland den vita, medan skillnader även finns avseende övervikt, cancer, barndödlighet, dödlighet i samband med graviditet och sexuellt överförda sjukdomar inklusive HIV och AIDS (Williams, 1997; Saftlas m.fl., 2000; Morton, 2002; Fenton, 2001; Wilson, 2002). Detta innebär inte att hälsotillståndet är betingat av ”ras”/etnicitet, utan att de mekanismer av underordning som, ”ras”/etnisk boendesegregation, sämre socioekonomiska möjligheter samt stigmatisering och marginalisering, påverkar hälsan och möjligheten till en bättre hälsa. Liknande tendenser observeras i andra europeiska länder. Även om det enligt Nazroo (2003) inte finns siffror att tillgå beträffande antalet dödsfall inom olika etniska grupper i Storbritannien, finns data beträffande antalet dödsfall och sjuklighet hos den invandrade delen av befolkningen. Olikheter har däremot iakttagits i flera avseenden, varvid det framgår att personer från Bangladesh och Pakistan har landets sämsta hälsotillstånd, följda av personer från Västindien och Indien medan den kinesiska och den vita anglosachsiska befolkningen har bäst hälsonivå. 13
Page 1 and 2: Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10: 1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 15 and 16: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 62 and 63:
Svenska empiriska studier av samban
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?