(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 Diskussion och slutsatser Syftet med denna artikel är att analysera och belysa i vilken mån lagen som reformteknologi har påverkat enskilda vårdgivare samt vården som organisation mot att förstå och förebygga etnisk diskriminering. Under det att denna lag kanske kan inriktas på individers beteende, i detta fall diskriminering av en person på grundval av etnisk bakgrund, så betonar diskrimineringsombudsmannen eller den myndighet som kontrollerar efterlevnaden också behovet av stöd från en organisation. Ett av våra antaganden var att detta skulle göra det möjligt för vårdgivarna att bättre förstå diskrimineringens många dimensioner. Detta innebär också att lagen förväntades kunna påverka den diskriminering som finns införlivad i institutioner eller hjälpa enskilda vårdgivare att förstå denna aspekt av diskriminering. Vårt andra antagande var att det genom att använda lagen – en konkret strategi fastställd för att förhindra och förebygga diskriminering – skulle bli det lättare att samtala om diskriminering eller rasism. Genom att granska eller att packa upp existerande socialpolitik (Bhavnani, 2001), så som en lag, gav det vår analys ett konstruktivistiskt begreppsperspektiv. Detta var ett medvetet försök att identifiera platser för social interaktion (McNamee & Gergen, 1999) eller det som Scholl (2004) kallar de sociala institutionella aspekterna där förnyelse och förändring uppstår. På så sätt har vi kunnat belysa enskildheter och aktiviteter, som ansetts viktiga, för att få insikter i hur man ser på diskriminering, men också för att visa vad som skulle kunna vara viktiga områden för förbättring inom policy och praktik. Vad har då diskrimineringslagen haft för effekter inom hälso- och sjukvården? En vanlig åsikt bland personalen var att det inte behövdes någon ny lag mot diskriminering, eftersom hälso- och sjukvården följer hälso- och sjukvårdslagen, etiska riktlinjer och olika internationella konventioner. Detta resonemang tyder på att det, enligt informanterna, inte finns någon diskriminering, eftersom alla dessa förordningar kräver att patienten bemöts med respekt. En relevant fråga att ställa är då om de som skrev diskrimineringslagen bortsåg från detta eller om det kanske är ett uttryck för avståndet mellan dem som ska implementera lagen och den verklighet i vilket detta ska ske? Är det inte här fråga om den elit- 128
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … diskurs, som beskrivits av van Dijk (SOU 2005:41), där man säger bra saker, men handlar tvärtom? Dessa frågor är emellertid inte unika för Sverige. De kan ställas om många företeelser av socialt liv i samtida samhällen. I grunden gäller det en utveckling, där produktionen av text skiljs från dem som ska använda den och där den ska användas. Vi fann emellertid också andra tecken på motsägelsefullhet. Det fanns en tilltro till att lagen till slut skulle förbättra vården även om det skulle komma att ta tid. De nuvarande tids- och resursbristerna hindrade införandet av relevanta aktiviteter, såsom utbildning av olika slag. med tanke på den press som finns på sjukvården, kan man acceptera detta argument och förstå att det kan bli svårt att ta itu med diskriminering på ett meningsfullt sätt. Att tillgången till resurser är begränsad är utan tvekan en viktig orsak. Men en annan kanske ännu viktigare orsak till bristen på utbildning av personal är det sätt som kurserna organiseras – att de alltså inte är obligatoriska utan bara erbjudanden. Enligt vad vi såg tycks inte information om diskrimineringslagen ha nått fram till alla vårdens nivåer, särskilt inte dit där de vardagliga mötena mellan patienter och vårdgivare äger rum. Med andra ord, undervisningen var bara något för stunden eller ”adhoc”-utbildning. Utbildningar, kurser, seminarier och arbetsmöten, om en främmande kultur än att förmedla behovet av att reflektera över sådan praktik som kunde resultera i diskriminering. Det föregående är förstås viktigt, men en sådan fokusering kommer knappast att underlätta för vårdgivaren att reflektera över sin egen roll och ännu mindre att förstå diskrimineringen i hela sin komplicerade vidd. Trots att det organiseras utbildningar och kurser som tog fasta på behovet av att kritiskt granska sig själv och majoritetsgruppens värderingar, deltog det bara några få deltagare på sådana utbildningsaktiviteter. De enskilda vårdgivarna fick själva ta ansvar för sitt deltagande och ibland även för planeringen av utbildningen; inte någonstans såg vi några krav på obligatoriskt deltagande eller en reguljär utbildning. Är inte detta ett exempel på diskrimineringsarbetets marginalisering och att en lag i sig inte är en garanti för framgång? Kommer inte lagen att bli ytterligare en stressfaktor för en redan tidspressad vårdgivare? Kommer inte bristen på intresse från ledningen att öka den diskriminering som lagen var till för att avskaffa? Vad vi kan förstå är detta frågor som behöver studeras mer systematiskt om man ska kunna få en aktiv anti- 129
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 179 and 180:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?