(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 mer forskning och utvecklingsarbete dels gällande invandrade läkares möjligheter och svårigheter på arbetsmarknaden, dels gällande förutsättningar och svårigheter för invandrade läkare i mötet med olika patientgrupper. Mekanismer av uteslutning Att det finns sjukvårdsutbildade personer bland människor med invandrarbakgrund, som av olika skäl inte kan eller inte tillåts utöva sina kunskaper i det svenska samhället, är emellertid ett känt faktum. Ett första skäl kan vara att man som flykting och asylsökande enligt gällande bestämmelser inte har rätt att arbeta. Ett annat skäl kan vara att man inte har den legitimation som krävs för att arbeta som t.ex. läkare, tandläkare eller sjuksköterska, och därför är hänvisad till att söka andra typer av arbete. Ett tredje skäl kan vara svårigheter att hitta praktikplats på vägen mot legitimation för en person som redan finns inne i utbildningssystemet. Det finns säkerligen en hel rad andra skäl, ytterligare ett viktigt sådant torde dock vara att invandrade personer med icke-svensk utbildning i de s.k. legitimationsyrkena inte nås av rekryteringskampanjer och liknande. Bristen på kartläggning och samordning mellan myndigheter kan som vi har visat då spela en avgörande roll. Socialstyrelsen har registeransvar för samtliga legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården i Sverige. De svarar för legitimeringen av såväl dem som studerat i Sverige som av dem med icke-svensk utbildning. Socialstyrelsen borde således fylla en viktig uppgift när det gäller att kunna bedöma förutsättningarna för personal- och kompetensförsörjning och följa inflödet av färdigutbildade läkare och sjuksköterskor. Av statistiken framgår det att det under år 2004 var fler läkare med utländsk utbildning än med svensk som fick svensk legitimation. Det var delvis en konsekvens av att den svenska läkarutbildningen dragits ned, men framför allt var det utlandsrekryteringar samt EU:s utvidgning från maj 2004 som medförde att antalet läkare som ansökte om svensk legitimering ökade kraftigt under året. Genom medlemskapet får läkare från EU-området efter ansökan svensk legitimation automatiskt. År 2004 kom på så sätt att medföra ett trendbrott och det blev inte längre möjligt att genom Socialstyrelsens uppföljning av legitimationsärenden följa migrationen, dvs. inflödet av läkare och sjuksköterskor till Sverige (Sveriges Kommuner och Landsting, 2005). Det 126
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … är så vitt vi kan bedöma inte heller på basis av Socialstyrelsens register möjligt att avgöra om de som får svensk legitimation är nytillkomna till landet eller om de har bott här länge. Genom det ändrade regelverket kunde inte heller de som hade behov av sådan information, främst rekryteringsansvariga inom landstingen, skaffa sig en översikt över rekryteringsmöjligheter inom landet. År 2003 gav regeringen Högskoleverket och Socialstyrelsen i uppdrag att ”se över reglering och system för bedömning och godkännande av personer med viss högskoleutbildning från länder utanför EU/EES-området” (Regeringsbeslut S2003/6243/HS). Fokus skulle ligga på att ta fram förslag som kunde effektivisera och därigenom förkorta processen från ansökan till kompetensbevis. Utredningen avrapporterades i Vägen till svensk legitimation inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2004). Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet påpekade i sitt yttrande över utredningen att de visserligen instämde i många av de förslag som presenterades men att man fann det anmärkningsvärt att departementen i sin remisshantering inte vänt sig till kommuner, landsting och regioner med erfarenhet av projekt vars syfte varit att underlätta vägen till svensk legitimation inom hälso- och sjukvården. Vi sökte efter exempel på hur man agerat i frågor rörande rekrytering, kompetensutnyttjande, legitimation och integration inom landsting och sjukhus. Utifrån många konkreta verksamhetsexempel från olika delar av landet fanns två huvudstrategier rörande rekryteringsproblematiken i vid bemärkelse. Den första gäller samverkansprojekt mellan landsting, kommuner och länsarbetsnämnder där orsaken till projektet anges vara brist på lämpligt utbildade personer för rekryteringsinsatser. Den andra strategin gäller hur man genom lokalt utarbetade handlingsplaner och policy verkar för rekrytering och legitimering av samma yrkeskategorier. I båda strategierna framhävs som en bärande idé fördelar med mångfald i en arbetsorganisation. Vi vill också särskilt påpeka att godkänt språkprov ofta framhålls som en stor stötesten för läkare från, som det kallas, tredje land, dvs. länder utanför EU/EES-området. För EU/EES-läkarna gäller att arbetsgivaren avgör om språkkunskaperna i svenska är tillräckligt goda för anställning. För dem från tredje land gäller det däremot att det är Socialstyrelsen som fattar avgörande beslut om såväl legitimation som språkkunskaper, och om kännedomen om den svenska sjukvården. 127
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 177 and 178:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?