(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 vju vid en vårdcentral i ett s.k. invandrartätt område uttrycktes problematiken på följande sätt av en läkare (Blomsterberg, 2004): Läkarbristen är mycket svår /…/ Bemanningen och rekryteringssvårigheter är det största problemet. Sedan är det också psykiatrins problem som rinner över på oss. Vi har så svårt att kunna remittera patienter till psykiatrin. Dom har samma problem – svårt att rekrytera. Läkarbrist inom framför allt primärvården och psykiatrin, liksom brist på sjuksköterskor och svårigheter med att rekrytera inom landets gränser, har pockat på åtgärder. Utlandsrekrytering som ett sätt att lösa arbetskraftsproblem hade tidigare använts. Under mitten av 1900-talet blev aktiv utlandsrekrytering från länder i södra Europa ett framgångsrikt sätt att lösa arbetskraftsbehovet. Utlandsrekrytering som en möjlighet att lösa den akuta personalbristen var således ingen ny tanke. Sedan några år har man också i vissa landsting bedrivit omfattande rekrytering utomlands av läkare och sjuksköterskor. Rekrytering har skett ifrån t.ex. Tyskland och Spanien, liksom från de forna öststatsländerna. Inom Sveriges gränser fanns och finns det emellertid professionellt sjukvårdsutbildade personer som är ”invandrare”. Att veta hur många de sjukvårdsutbildade är och var i landet de befinner sig, vilken utbildning (t.ex. specialistutbildning) de har, hur länge de har befunnit sig i landet, vilken sysselsättningsstatus de har osv. kräver samlad information. Vi kunde efterhand som vår informations- och datainsamling fortskred konstatera bristande samordning mellan olika myndigheter när det gäller sådan information som är nödvändig för aktiv rekrytering. För att få en bild av samarbetet mellan olika myndigheter kontaktade vi Integrationsverket, Migrationsverket, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Länsarbetsnämnden Göteborg, Göteborgs kommun, Länsstyrelsen Västra Götaland (Enheten för integration och jämställdhet) och Västra Götalandsregionen (Personalstrategiska avsnitten). Vi fick upplysningar om att ansträngningar och utvecklingsarbete för kartläggning och utökat samarbete pågår. Däremot fick vi inga uppgifter om att invandrare eller arbetssökandes utbildning i legitimationsyrkena läkare och sjuksköterskor finns samlade och åtkomliga hos myndigheter där rekryterings- och arbetsförmedlingsärenden hanteras. Eftersom det saknas kunskap om vilka resurser det finns hos sjukvårdsutbildade personer med invandrarbakgrund, tycks det därför som att den 124
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … enklaste lösningen vid läkare- och sjuksköterskebrist har blivit att rekrytera utanför landets gränser, men inom EU-området. Gällande integrationspolitikens effektivitet konstaterar Vogel och medarbetare (2002) att institutionella och administrativa åtgärder misslyckas och anför bl.a. utbildning för vårdutbildade personer med invandrarbakgrund. Den orimligt långa tid det tar för framför allt läkare, men även sjuksköterskor, från tredje land att få legitimation argumentera Vogel m.fl. (2002) kan ses som exempel på ett sådant misslyckande och ett uttryck för strukturell diskriminering. Svenska läkarsällskapet och Sveriges läkareförbund uppmärksammade för några år sedan att det finns läkare inom landet, dock utan att ha den nödvändiga svenska legitimationen. Vetskapen om att det kan ta orimligt lång tid att uppfylla kraven för legitimation var en drivkraft i arbetet. De båda organisationerna startade år 1998 tillsammans en arbetsgrupp för att utreda vad man kunde göra för att underlätta för invandrade läkare att uppnå svensk behörighet, få anställning och integreras i den svenska hälso- och sjukvårdsorganisationen. I målbeskrivningen angavs det att de verkade för att läkare med utländsk bakgrund snabbare skulle få sin utbildning kompletterad och därigenom underlätta för dem att som läkare komma in på den svenska arbetsmarknaden. Vidare anser de att svensk sjukvård har ett stort behov av fler duktiga läkare och då inte minst läkare med utbildning från andra länder. Detta för att öka den etniska mångfalden men också för att ge svensk sjukvård kraft att utvecklas. Ett handlingsprogram med titeln ”Invandrade läkare – en resurs i svensk sjukvård” (2002) publicerades också. Man anser där att invandrade läkare snabbare måste integreras i den svenska sjukvården och finner det orimligt att personer med läkarutbildning fastnar i kompletterande utbildningar som kan ta upp till sju år. Man efterlyser en förbättrad samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Detta anser man är en första förutsättning för att invandrade läkare snabbare ska kunna lotsas till svensk legitimation och för att samhällets ekonomiska resurser ska kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Man lyfter vidare fram behovet av en individualiserad och effektiviserad undervisning i svenska och anser att det bör vara en rättighet för läkare med invandrarbakgrund att få delta i kurser i sjukvårdssvenska liksom att få ökade möjligheter till praktik. Man pekar också på att det behövs förbättrad statistik om gruppen invandrade läkare, liksom 125
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?