(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 En annan tog upp tidsbrist som en förklaring: …det finns ju väldigt mycket … i verksamheterna och man kan bli väldigt trött i verksamheterna av att svara på alla frågor, och därför … väver vi in detta i årsredovisningen som en fråga bland alla andra hela tiden så kommer ett nytt papper och det kommer ett nytt papper och så vi väver in det i vår många andra… Frågan vi vill ställa här är om detta är tecken på att de åtgärder som görs för att förhindra och förebygga etnisk diskriminering inte ges den tyngd som man enligt vår mening borde kunna förvänta sig? Eller är detta en fråga om bristande samordning? Utbildnings- och fortbildningsverksamheter En slutsats vi har dragit, efter genomgång av intervju- och enkätmaterial samt olika slags rapporter, är att det liksom då vi tittade på informations- och organisationsfrågorna finns få exempel på att just diskrimineringsfrågan tas upp i kurs- och utbildningsmaterial. Det är istället erbjudanden med anknytning till jämställdhetsarbete och etik- och mångfaldsfrågor som dominerar. Inte heller målas det särskilt ofta upp någon bild där det förekommer eller finns risk för diskriminering. Även om medvetandenivån successivt har höjts, enligt vad flera informanter påpekat, så tycks det ännu inte ha tagit sig in i program, kurser och måldokument av olika slag. Inte heller finner vi där exempel på något behov av att reflektera över majoritetens värderingar. Svaren på frågan om informationsspridning ger ingen sammanhållen bild av hur detta hanteras. Man förlitar sig i stor utsträckning på att information initieras från central nivå. I nästa steg, spridningen av information inom enheterna, ses stora variationer. Sjukhusen har, inte oväntat, en klar organisation för hur informationsverksamheten ska se ut, med successivt delegerat ansvar till respektive enhetschefer. Gällande aktiviteter som startats särskilt med anledning av just lagen om förbud mot diskriminering har vi fått fram få exempel på. Istället är det de sedan tidigare gällande lagarna med inriktning mot diskriminering och skyldigheterna för arbetsplatserna att ha såväl jämställdhetsplan som mångfaldsplan som verkar vara det som starkast styr förekomsten av speciella projekt med avsikt att motverka och förebygga diskriminering. 122
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … Vi har inte funnit att lagen har gett några anledningar till omorganisation av verksamheter. Vi har emellertid tagit del av många erbjudanden av olika slag, såsom kurser, workshops, föreläsningsserier osv., alla med syfte att motverka diskriminering. Även om verksamheten kring lagar mot diskriminering således är tämligen omfattande döljer det sig ett stort problem i alla erbjudanden om kurser, seminarier, föreläsningar av olika slag. Problemet ligger just i erbjudandeformen. Erbjudanden bygger på frivillighet. Om erbjudandeformen ersattes av obligatoriska fortbildningsinsatser, och då inte bara för nyanställda, skulle medvetenheten om risker för diskriminering öka, liksom möjligheterna att identifiera och rapportera inträffade händelser. Erbjudandeformen ursäktas och förklaras ofta med att man har resurs- och tidsbrist. Det svaga intresset för att delta i t.ex. kursen ”culture-2-culture” som erbjuds vid SÄS i Borås kan mycket väl vara ett uttryck för tidsbrist, som i sin tur kan relateras till såväl organisatoriska som ekonomiska villkor. I verksamhetsberättelsen från Borås sjukhus (2003) rapporterades det att utbildningen ”culture-2-culture” hade få deltagare och det var svårt att övertala personalen att delta i den här typen av möten. Trots de rådande omständigheterna inom vården, dvs. ekonomisk resursbrist som gärna tar sig uttryck som tidsbrist, måste vi ändå fråga oss: Hur ska hälso- och sjukvården kunna mobilisera intresse bland personalen för att delta i utbildnings- och fortbildningsaktiviteter rörande diskriminering? Är det så att intresset finns men får stå tillbaka på grund av rådande omständigheter? Hur ser då ansvaret ut för att lagen mot diskriminering faktiskt ska kunna nå alla anställda och påverka attityder och praktiker? Rekrytering inom vården Sveriges Radio, Dagens eko, rapporterade en dag i oktober 2005 att 40 procent av landets primärvårdsmottagningar var underbemannade med avseende på allmänläkare. Läkarutbildningen i landet har sedan ganska många år haft svårigheter med rekrytering till vissa specialistutbildningar. Främst gäller det utbildningar till allmänspecialist och psykiatri. I en undersökning inom primärvården i Västra Götalandsregionen (Furåker, 2003; Blomsterberg, 2004) framkom det att speciellt vårdcentraler i segregerade bostadsområden, s.k. invandrartäta områden, kännetecknades av låg läkarbemanning. I en inter- 123
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?