(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 finns det dels personalavdelningar och tydligt delegerat ansvar för olika enhetschefer, dels större möjligheter till uppföljning och kontroll. Vi kan anta att det finns en betydande skillnad i möjligheten att lämna och få information, och i kurs- och utbildningsutbud, både mellan sjukhusen sinsemellan, och mellan sjukhusen och andra vårdinstitutioner. Ganska uppseendeväckande är det svar som en primärvårdsdirektör ger på frågan om information om lagen har getts: ”Känner inte till någon information”. Detta svar kan delvis illustrera en allmän iakttagelse av data i enkäten, nämligen den synbara skillnaden mellan sjukhusen och primärvården (PVC). De sjukhus som har svarat på enkäten verkar vara mer medvetna om lagens existens än primärvården. Det kan röra sig om ett organisationsproblem som kan kräva vidare utredning, men skillnaderna kan ha betydelse just för problemställningarna i denna artikel – särskilt med tanke på att primärvården är den plats där personer med invandrarbakgrund först möter den svenska sjukvården. En fråga i enkäten gällde om det inom respektive organisation finns något system för anti-diskrimineringsarbete, för rapportering av diskriminering eller för återkoppling på detta. Ett samlat intryck av svaren är att återkopplingsverksamheten inte är prioriterad. Inom ledningen, såväl på sjukhus som inom primärvården, förlitar man sig på att sådan verksamhet sköts i enlighet med den reguljära beslutsgången, till exempel genom uppföljning av verksamhetsplaner på övergripande nivå och på verksamhetsområdesnivå. Ett annat vanligt förekommande svar är att hänvisa till ett datorbaserat avvikelsehanteringssystem som finns inom all landstingsstyrd vårdverksamhet, där både personal- och patientrelaterade ärenden kan rapporteras in (enligt SOSFS 1996:24. Vi fick dock vare sig i enkäterna eller vid intervjuerna några exempel på rapporterade ärenden. Man nämner också patientnämnden, medarbetarsamtal och partsammansatta grupper för återkoppling och rapportering. Ett annat exempel som nämns är att när en ny handlingsplan ska utarbetas, så kommer den att innehålla särskilda åtgärder för att förhindra diskriminering. Sammantaget är det få uppgifter från sjukhusen och primärvården som handlar om att det görs uppföljningar eller utvärderingar med syfte att avslöja diskriminering i vården. Det blev tydligt att landstingen centralt ges en betydelsefull roll då vi ställer frågor om åtgärder för att motverka diskriminering. Primärvårds- och sjukhusansvariga, dvs. cheferna inom dessa verk- 120
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … samheter, ser landstinget, såsom varande huvudman för primär- och sjukhusvård, som ytterst ansvariga för information och handlingsberedskap i frågor rörande såväl (ny) lagstiftning i allmänhet som den lagstiftning som är särskilt knuten till diskriminerings-, mångfalds- och integrationsfrågor. Landstingets personal har till uppgift att bevaka utvecklingen inom all, för verksamheten, relevant lagstiftning. De har även till uppgift att övervaka att kunskaper om lagar sprids och att policy och riktlinjer efterlevs. Att väva in åtgärder mot etnisk diskriminering i etik- och jämställdhetsarbetet Ett starkt intryck är att frågor gällande arbete med information, eventuella aktiviteter och organisationsförändringar med anledning av den nya lagen ofta besvaras och omtolkas till att handla om etik i vården och om jämställdhet. Man refererar då gärna till Hälso- och sjukvårdslagen som är det främsta styrdokumentet för all sjukvård. I § 2 fastställs det där att ”Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet”. Både i enkätsvar och i intervjusvar fick vi ofta svar som kan sägas referera till denna norm eller paragraf. Av svaren att döma menar man tydligen att etikfrågor inte kan särskiljas från frågor om diskriminering och tvärtom. Men de skäl som angavs handlade också om att man på grund av tidsbrist inte hade möjlighet att behandla information om den nya lagen mot etnisk diskriminering särskilt. Därmed hade vårdgivarna å ena sidan inte möjlighet att vidta särskilda åtgärder till följd av lagen. Å andra sidan menade de att diskrimineringsfrågorna beaktades väl och, som man gärna uttryckte det, ”vävdes in” i andra sedan lång tid etablerade former, såsom jämställdhetsplaner och programskrifter rörande etiska överväganden i vården. En av de vårdgivare som arbetade på sjukhus sa bl.a. följande vid intervjun: … så vi har ju varit då samlat i ett dokument. Det finns ju ett krav att man ska ha en plan när det gäller jämställdheten, det finns ju inte samma krav när det gäller ….lag så för att kunna arbeta aktivt med så tror jag att man måste ha någon form av plan. Och då har vi valt att väva samman detta, helt enkelt därför att verksamheterna tycker att det är enklare att hantera … 121
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?