(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 avgörande mening skiljer sig från de lagar som redan gällde och att man därför inte såg det som angeläget att göra några större informationsinsatser. Inte heller kunde lagen (åtminstone inte ännu) sägas ha haft någon inverkan på organisationsutformning eller föranlett några organisationsförändringar. Man förmodade ändå i en del svar att lagen med tiden kan komma att få större betydelse och då som stöd för arbetsgivarna vid beteenden hos medarbetarna som står i strid med lagen. Ett av många exempel på att man inte har uppfattat att lagen föranlett någon omorganisation eller några speciella åtgärder formulerades på följande sätt: Lagen har inte haft någon större inverkan på vårdens organisering då vi anser att vården redan före lagens tillkomst var organiserad enligt lagens intentioner. Vi följer Hälso- och sjukvårdslagen samt FN:s deklaration över mänskliga rättigheter och prioriterar utan hänsyn till kön, nationalitet, hudfärg, religion och vi ger sjukvård till alla flyktingar, även gömda. Att referera till Hälso- och sjukvårdslagen och till FN:s deklaration för mänskliga rättigheter kan (samtidigt som det förstås är helt relevanta rättesnören för verksamheten) vara ett sätt att se på sin egen organisation som fri från ansvar till att ta nya initiativ. Ett annat exempel på ett sådant förhållningssätt gavs från primärvården: Det är människovärdesprincipen som övergripande princip tillsammans med läkares etiska regler och Helsingforsdeklarationen som gäller och tas till utgångspunkt i all verksamhet. Några rapporter eller särskilda projekt finns därför inte. En tolkning av ”…finns därför inte” måste bli att man i den här verksamheten känner sig lugn och trygg i sin förvissning om att allt går till på bästa sätt; det behövs, enligt uppgiftslämnarna, varken några uppföljningar eller några utvärderingar. Inte behövs det heller några projekt med syfte att åstadkomma förändringar i den ena eller andra riktningen. Olika strategier Spridning av information om lagen ut i organisationen Svaren rörande hur information når olika verksamheter inom vården visade på stor variation alltifrån att ”ingen information har givits” till att ”det sker kontinuerlig information om lagar som rör 118
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … hälso- och sjukvården”. Förutom att centrala landstingsfunktioner ses som ansvariga för kunskapsspridning om ny lagstiftning beskrivs ansvaret för att regelmässigt informera om nya föreskrifter och ändringar ligga hos chefen för respektive verksamhet. Kontinuerlig information ska ges till medarbetarna – alltså läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkarsekretare och undersköterskor – om lagar som rör hälso- och sjukvården. Det kan t.ex. ske via ett internt kommunikationsnät men också genom att särskild information ges till cheferna samtidigt som information om andra arbetsrättsliga lagar ges. Enligt de uppgifter vi fått är det ofta personalspecialisterna i landstinget som fungerar som stöd till verksamhetschefen eller till de verksamheter som sysslar med personalfrågor, exempelvis anställningsärenden. I några fall rapporteras det om planer på informationsinsatser inom vissa verksamheter. Dessa hade dock, när vi ställde frågan, ännu inte genomförts på ett systematiskt sätt i hela organisationen. Någon närmare förklaring till vad som avsågs med ”vissa verksamheter” gavs inte. Däremot fann vi, när vi frågade om särskilda aktiviteter, flera fall av riktade utbildningar till personal i invandrartäta områden. Om utbildningar med avsikt att höja kunskap och medvetenhet om diskrimineringsuttryck enbart ska ges till viss personal i vissa områden är förstås en annan fråga som bör redas ut. Problemet kan på detta sätt mycket väl städas undan, utan att det löser problemet i stort. Vår åsikt är nämligen att denna typ av problematik är generell för hela samhället. Kunskapsspridning, attitydpåverkan och medvetandegörande bör därför beröra alla anställda inom sekundär- och primärkommunal verksamhet utan åtskillnad vare sig rörande personalkategori eller beträffande arbetsplatsens placering sedd med hänseende till befolkningssammansättning. Information om lagen, och vad den genererar för skyldigheter, bör gärna lämnas direkt till chefer i linjeorganisationen och till personalsekreterare som får ta del av lagtexten i samband med uppdatering av lag- och avtalspärmar. Om den successiva uppdateringen av lag- och avtalspärmar kan leda till att personalen faktiskt tar till sig nyheter, ”känner sig informerad” och kan omsätta lagtexten i sociala och praktiska handlingar, är en stor forskningsfråga som vi utifrån den här kartläggningen inte kan ge svar på. En fråga vi kan ställa oss här är om den lokala verksamhet som primärvården verkar inom skapar motsvarande förutsättningar för informationsspridning och fortbildning som de som finns på sjukhusen. På sjukhusen 119
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 169 and 170:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?