(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 Detta beteende hos de professionella är dock många gånger svårt att fånga upp och förändra. Hur det än förhåller sig så skulle lagen mot diskriminering inom vården också behöva vara tillämpbar på den typ av diskriminering som diskuteras ovan. Och med tanke på diskrimineringens flerdimensionella natur, är det viktigt att reda ut vilken typ av mobilisering som krävs i sjukvården som organisation för att göra det möjligt för enskilda yrkesutövare att i praktiken förändra sitt beteende. Och vilken typ av informations-, utbildnings- och rekryteringsstrategi har introducerats sedan lagen infördes? I detta sammanhang handlar denna artikel om att förstå hur det svenska sjukvårdssystemet är organiserat, men också hur det har förändrats sedan lagen infördes. Metoder för datainsamling och analys Det empiriska materialet har hämtats från olika informanter inom sekundärkommunal verksamhet, t.ex. från läkare, sjuksköterskor och administratörer. För att göra detta har olika insamlingsmetoder och datakällor kombinerats (Barbour, 1998). Ett kort frågeformulär skickades ut till 61 skilda utförare och administratörer inom sjukhusvården och primärvården. Urvalet var strategiskt och omfattade hela Sverige i ett försök att få med alla regioner och landstingsområden. Trettioåtta formulär återsändes ifyllda. Frågorna gällde bl.a. vilka grupper som informerats om den nya lagen och hur, vilka procedurer som finns för rapportering av diskriminering, hur återkopplingen ser ut, och vilka förändringar som har gjorts i organisation och verksamhet. Tre fokusgruppdiskussioner har hållits med olika sjukhusadministratörer, speciellt utvalda från institutioner som uppgivit att de hade innovativa aktiviteter för att ta itu med diskriminering. En av fokusgruppdiskussionerna hölls med personer som var engagerad i s.k. ”culture-2-culture-training” på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. En annan fokusgruppdiskussion hölls med personer med invandrarbakgrund anställda som hälsoinformatörer, för att ta reda på vad deras arbete bestod i och var i organisationshierarkin de ansåg sig höra hemma. Den tredje hölls med personer från Centralsjukhuset Kristianstad, som valdes ut för sin beskrivning av sin mångfaldsverksamhet. 116
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … Cirka tjugo individuella intervjuer gjordes med skilda representanter för vården liksom administratörer med speciellt ansvar för mångfaldsfrågor på regional nivå, men också på sjukhus och inom primärvården. Dessa intervjuer gjordes framför allt för att fördjupa kunskaperna om de frågeställningar som kommit fram i frågeformulären. Undersökningen hanterade också åtgärder med avsikt att förändra attityder och höja medvetandenivån kring diskriminering, genom att gå igenom och analysera olika slag av rapporter om utbildningskursprogram och utbildningserbjudanden samt handlingsprogram för jämställdhet, mångfald och etik. Resultat och analys I detta avsnitt presenterar vi vårdgivarnas åsikter om lagen och de strategier som används, inklusive informationsspridning, utbildning och rekrytering av personal, särskilt mot bakgrund av hur man ska få sjukvårdssystemet att spegla det svenska samhällets mångfald. Här diskuteras också vara några av de sammanhang i organisationen där det krävs mer eftertanke för att lagen mot etnisk diskriminering ska bli verksam. Vårdgivarnas beskrivningar och åsikter om lagen Såväl vid intervjuer som i enkätsvar framhölls gärna förhållandet att lagen inte innehåller några konkreta anvisningar. En personalchef vid ett sjukhus uttryckte under en fokusgruppdiskussion det så här: Den är inte uppbyggd som arbetsrätten, eller jämställdhetslagen, där lyfter man fram specifika områden. Lagen mot diskriminering är inte handlingsinriktad, man kunde kanske varit mer konkret. Det framhölls också att lagstiftningen med diskrimineringsinriktning var omfattande redan när den här aktuella lagen trädde i kraft varför organisationen och informationsverksamheten redan fanns på plats. I många fall ansåg vårdgivarna inte heller att det fanns något egentligt behov för denna nya ramlag. Den existerande lagstiftningen täckte väl det behov som var nödvändigt om ett diskrimineringsfall som föranledde särskilda åtgärder skulle inträffa. En ofta uttryckt åsikt i svaren var att den nya lagen inte i någon 117
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 167 and 168:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 169 and 170:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?