(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 inte förklaringen som räknas utan känslorna … Jag arbetade i en stad med eritreaner. De liknar oss. Vi har samma tidsperspektiv, de väntade tyst i väntrummet precis som vi gör och kom när de hade bokat tid. Jag var inte så störd som jag blir av andra som kommer eller inte, kommer för sent eller för tidigt. Jag upplevde etiopierna och eritreanerna som mycket olika, därför att de är mer lika oss, därför att de är lätta att prata med. De stereotypa föreställningar som visar sig i barnpsykologens beskrivning av olika invandrargrupper kanske inte bara leder till olika nivåer eller dimesioner av diskriminering beroende på vilken bakgrund som patienten som interagerar med vårdgivaren har. De visar också hur djupt rotad svenskheten sitter som norm och hur osynligt detta kan vara. Detta får följder för hur enskilda yrkesutövare kan fås att se de olika sätt på vilka diskriminering kan komma till uttryck på, hur de kan diskriminera och framför allt hur de kan förändra detta beteende. Inom sjukvården har det visat sig att diskriminering förekommer i hela vårdkedjan och framför allt när patient möter vårdgivare (van Dongen, 2004). I princip kan vilket möte som helst mellan patient och professionell ge upphov till diskriminering. Detta bl.a. på grund av den samhällsattityd och stereotypa föreställning som finns om att utlänningar söderifrån överdriver smärta (van Dongen, 2004). Sådana förutfattade meningar färgar av sig på hur patienter med invandrarbakgrund bemöts. Enligt Del Vecchio Good och kollegor (2002) så diskuteras sjukdomar dessutom på olika sätt beroende på vilken invandrargrupp som är aktuell. Institutionell diskriminering kan också förekomma när sjukvårdspersonal använder standardprocedurer och vårdprogram (se artikel om kvinnlig ömskärelse i denna volym). Trots att standardbehandlingar säkerligen inte tillkommit i avsikt att vara diskriminerande, så kan de ändå leda till ojämlik behandling bara genom att symtom tolkas olika beroende på varifrån patienten kommer från (Balsa & McGuire, 2003). Problemet med förutfattade meningar är att de inte är särskilt synliga; de gömmer sig ofta bakom den professionella fasaden. Läkare utbildas t.ex. till att konstruera beskrivningar av patienten i enlighet med diagnostiska system. De är huvudsakligen utbildade för att se och diagnostisera sjukdomar. Erfarenheter och patientberättelser förvandlas till kliniska berättelser, som används för att kommunicera diagnoser och behandling till patienterna. Patienterna måste passa in i den medicinska begreppsvärlden. Sociala mångtydigheter kommer då att avleda och 114
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … störa praktikens flöde och givetvis påverka terapin (Gergen m.fl., 1996). När dessa svårigheter ytterligare kompliceras av den korta konsultationstid som ofta är praxis i svensk sjukvård kan detta mycket väl leda till diskriminering. Man hinner inte lyssna klart på vad patienten vill säga. Betydelsen av en sådan tidspress kan ofta avläsas i hur man hanterar behov av tolk i det svenska systemet. Strukturella reformer i svensk sjukvård har under 1990-talet syftat till större effektivitet för att bemästra kostnadsstegringar (Harisson, 2004; Whitehead m.fl., 1997; Garpenby, 1997). Resultatet har blivit, som Annandale (1998) beskriver, en alltmer tidspressad och prioriterad verksamhet, där stereotypa uppfattningar, fördomar och osäkerhet kan prägla en allt större del av omhändertagandet av patienter som inte passar in i mallen (DelVecchio Good m.fl., 2002). De institutionella mekanismer som styr diskriminering inom hälso- och sjukvården kan, tillsammans med det subtila sätt som de kommer till uttryck på, mycket väl också skapa misstro mot sjukvården bland personer med invandrarbakgrund, vilket i sin tur kan leda till skillnader i behandling (se Coker, 2001). Patienter som inte litar på sjukvården, har som van Dongen (2004) beskriver, en tendens att följa givna ordinationer dåligt eller inte alls. Även om denna misstro har sitt ursprung i omständigheter och förhållanden i hälso- och sjukvården, så kan patienterna komma att bli anklagade för detta. Detta är något som måste tas i beaktande, när en lag om diskriminering kommer till stånd. Slutligen är det kanske det sätt på vilket patienter med invandrarbakgrund beskriver sina erfarenheter som bäst belyser diskrimineringens dolda natur. En undersökning av hur patienter behandlas i vårdkedjans alla led kan peka ut var diskriminering kan äga rum och hur den yttrar sig. Hur fördelas de vårdgivande resurserna mellan olika patienter? Vem småpratas det med och hur? Vem hälsas med ett leende? Vem frågar man om man behöver något att äta eller dricka? Vilka förbigås i kön eftersom deras namn är svårt att uttala? Vem får ta emot besök av familj och vänner? Dessa frågor ligger till grund för kända beskrivningar av möten med vården (van Dongen, 2004; Ahlberg, 2004a). I dessa beskrivningar har vårdtagarna hela tiden känslan av att det hos vårdgivarna finns bakomliggande fördomar, som t.ex. att vissa invandrargrupper tycker om att ha många barn eller att de inte tycker om att få döttrar (Ahlberg, 2004b). 115
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 165 and 166:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?