(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … SOU 2006:78 känna igen diskriminering i sin utövning. För att den enskilda yrkesutövaren ska kunna förändras eller lära sig att upprätthålla icke-diskriminerande beteende behöver han alltså stöd av sin organisation. Behovet av detta stöd betonas av diskrimineringsombudsmannen och den myndighet som har ansvar för att kontrollera att lagen i fråga efterlevs. I en broschyr med titeln Bekämpa diskriminering för ett öppnare samhälle uppmanar diskrimineringsombudsmannen både chefer och enskilda yrkesutövare i organisationer och institutioner att söka efter kunskap om diskriminering. De uppmanas också att ha en tydlig policy, att se över avtal, regler och rutiner för att säkerställa att de inte är direkt eller indirekt diskriminerade, och att rutinmässigt ta upp frågor om diskriminering när ny personal introduceras. På detta sätt verkar det inte bara som att lagen förväntades få till en förändring hos enskilda yrkesutövares diskriminerande beteende utan också att den skulle kunna påverka den diskriminering som var införlivad med organisationen. Frågan är då huruvida en analys av hur informationen till vårdgivarna ser ut och hur den sprids kan ge några nya insikter om de diskrimineringsfrågor som behandlats eller om sjukvårdssystemets förmåga att motarbeta institutionell diskriminering. Följande enkla frågor styrde skapandet av empiriska data: • Hur sprids kunskapen om lagen ut i organisationen och vilka system finns tillgängliga och används för detta ändamål? • Hur ser rekryteringen av personal ut? • Vad betyder lagen för vårdgivarna? Hur ser diskrimineringen ut inom hälso- och sjukvård? Diskriminering är ett komplext begrepp eftersom det är multidimensionellt och kan manifestera sig på både individuell, institutionell och strukturell nivå. Detta sker exempelvis med hjälp av olika regler, normer, rutiner och etablerade uppfattningar och uppföranden i institutioner och andra sociala strukturer, genom vilka människor med invandrarbakgrund hindras från att åtnjuta samma rättigheter som medlemmarna i majoritetsgruppen. Diskrimineringen kan vara synlig eller dold, medveten eller omedveten. Den kan dölja sig bakom uppföranden som anses som helt normala och i situationer där ingen egentligen märker eller ser att diskriminering 112
SOU 2006:78 Är lagen tillräcklig som reformteknologi mot diskriminering inom … faktiskt sker. För att kunna motverka diskrimineringen måste man därför också göra den synlig i praktiken. I försök för att identifiera och förklara diskriminering baserad på etnisk och religiös tillhörighet faller vi tillbaka på den växande kunskap som finns om hur sociala mönster skapas och reproduceras (SOU 2005:41; SOU 2005:56; Crenshaw m.fl., 1995; Sandoval 2000). Dessa studier belyser det faktum att etnicitet är långt ifrån att vara en distinkt kategori med essentiella attribut. I stället har etnicitet det gemensamt med ras, kön, sexualitet och religion att vara en social konstruktion, genom vilka hierarkiska maktrelationer spelas ut och cementeras, för att sedan användas för att definiera ”vi” och ”dem” och därmed fördela institutionellt privilegier. Att försöka beivra diskriminering utan att förstå dess komplexitet kan troligen skapa nya former av diskriminering. de los Reyes med fleras (2002) sätt att analysera och förstå diskriminering lyfts alltmer fram i såväl feministisk som postkolonial litteratur. Sandoval (2000) understryker behovet av att man avslöjar lagren av betydelser i feministisk aktivism för att förstå den hegemoni som finns inom västerländsk feminism och som blivit alltmer tydlig genom studier gjorda av svarta feminister. På samma sätt har Narayan (2000) argumenterat starkt för en kritisk analys av förändringens historia som ett led i en metodologi vilken syftar till att förstå kulturella förändringar, detta för att man ska undvika det avgränsande synsätt som genomsyrar diskriminerande mekanismer. En sådan tolkning skulle kunna bidra till att man undviker att betrakta kulturen ur ett essentiellaperspektiv och att olika grupper av människor och olika invandrargrupper – i kontexten av vår analys – klassificeras i enlighet med synbara biologiska förutbestämda attribut. Det är svårt att föreställa sig hur den service som ges påverkas av att vårdgivare kategoriserar in människor i olika invandrargrupper efter olika stereotypa uppfattningar. Ett exempel på en sådan situation illustreras av följande citat, taget från en intervju med en barnpsykolog: … det är mycket intressant med olika kulturer. Det kan jag säga … och oftast känner jag mig privilegierad på ett sätt med att arbeta med invandrare, på ett sätt som jag inte gör när jag arbetar med svenskar. Så om jag tänker på min erfarenhet, så är det nog inte så stor skillnad, även om olika saker är viktiga för olika invandrargrupper … till exempel, araberna kan vara litet känslosamma på något sätt … eritreanerna och somalierna är litet mer logiska, litet mer intellektuella kanske. Man kan förklara symtomen för dem och de verkar förstå … vi är intellektuella på vårt eget sätt. Andra är mer känslosamma, så det är 113
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 114 and 115: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 163 and 164:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?