(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Hälsa, vård och strukturell diskriminering SOU 2006:78 För det andra har forskning om etniska minoriteter och hälsa ofta tagit hälso- och sjukvårdspersonalens definition av ”problemet” som utgångspunkt (Bhopal, 1992; Smaje,1995). Och för det tredje finns det även kunskapsbrister inom den svenska forskningen om hur vardagsdiskriminering och den strukturella diskrimineringens mekanismer påverkar den psykiska och fysiska hälsan för personer med utländsk bakgrund. För att förstå hur diskriminering uppstår och återskapas är det nödvändigt att studera hälso- och sjukvården i ett institutionellt perspektiv. Vårdinrättningarna är en del av de svenska välfärdsinstitutionerna och en analys av deras organisering, dvs. arbetsdelning, rekrytering, serviceutbud, behandlingar, prioriteringar osv. är nödvändig för att förstå mekanismerna bakom den etniska ojämlikheten. De artiklar som presenteras i denna antologi belyser olika sätt på vilka personer med utländsk bakgrund diskrimineras inom den svenska sjukvården. Ett exempel som tas upp är de regler och institutionella rutiner som exkluderar irreguljära immigranter från tillgång till hälso- och sjukvård. Andra artiklar tar upp frågan om diskriminerande rekryteringspraxis, lagen som ett reformerande verktyg mot etnisk diskriminering, vård av omskurna kvinnor inklusive utbildning av sjukvårdspersonal och till sist vård av barn med uppgivenhetssymtom och den politisering som skett kring detta problem. Detta kapitel inleds med teoretiska utgångspunkter om rasism och strukturell diskriminering, ett internationellt perspektiv om ”ras”/etnicitet och hälsa samt feministiska studier om hälsa. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av rapportens bidrag. Teoretiska utgångspunkter Ras och rastillhörighet har sedan länge avfärdats som vetenskaplig sanning. Däremot är föreställningar om ras och rastillhörighet en bestående del av samhällslivet och organiserar samhällets materiella, sociala och symboliska resurser. En sådan organisering och dess ideologiska grund kallas för rasism. Ett flertal studier visar dock att begreppet ”kultur” ersätter det tidigare begreppet ”ras” med dess biologiska karaktär, men att det lämnar rasismen intakt som ett system av andrafiering/rasifiering som å ena sidan skapar privilegier och dominans och å andra sidan underordning (Essed, 1991; Miles, 10
SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering 1993; Goldberg, 1993; hooks, 1995; Pred, 2000; Essed & Goldberg, 2002; de los Reyes, Molina & Mulinari, 2002; de los Reyes & Kamali, 2005; Molina, 2005; Tesfahuney, 2005). Här finns det två samverkande aspekter som är viktiga att ta upp för att kunna förstå de samhälleliga processerna av över- och underordning. Den ena aspekten är den diskursiva övergången från begreppet ras till begreppet kultur. Kultur används idag på liknande sätt som ”ras” användes för att förklara människornas ”väsen” och färdigheter utifrån hudfärg. Kultur tros idag förklara dessa ”väsen” och därmed de sociala, politiska och ekonomiska skillnader som finns i samhället. Ett antal förklaringar till varför personer med utländsk bakgrund i Sverige har svårt att komma in på arbetsmarknaden, få bostad eller helt enkelt ha samma möjligheter att ta del av välfärdsresurser har oftast argumenterats i termer av kulturella skillnader eller ”kulturkrockar”. Medan den biologiska rasismen uppnådde vetenskaplig och politisk legitimitet under olika epoker som under kolonialismen, upplysningstiden och moderniteten, har den nya varianten av rasideologi fått fäste genom att förvandlas till kulturella egenskaper eller förmågor längs den evolutionistiska utvecklingsläran i det västerländska samhället. Flera forskare har sedan 1980-talet benämnt denna form av rasism som kulturrasism. I dagens forskning har en mängd studier visat på att begreppet kultur används flitigt både i den allmänna debatten, vetenskapliga studier och politiska diskurser som ett instrument för särskiljande av grupper och individer som inte anses tillhöra nationen. Begrepp som rasifiering eller andrafiering syftar just till att förklara den sorts organisering eller institutionella arrangemang som konstruerar vissa grupper som annorlunda eller som ”de andra” på grund av deras ”kulturella bakgrund” eller ”etniska tillhörighet” (Molina, 2005; Mulinari & Neergaard, 2004; Kamali, 2005). Makten att definiera vad och vem som är annorlunda är med andra ord en institutionell maktutövning vars syfte, om än ofta omedvetet, är att upprätthålla en maktordning genom dominanta diskurser om fasta identiteter, kulturer, etniciteter, kön och sexualiteter (de los Reyes & Mulinari, 2005; van Djik, 2005). Med denna institutionella makt att definiera skapas ett ”vi” med institutionaliserade principer om nationstillhörighet kopplat till ett visst utseende och religiösa tecken och ett ”dem” med allt det som faller utanför vi:ets principer, dess negation, dess icke-vara (Azar, 2005). Som Stanfield (1999:420) påpekar är rasism: 11
Page 1 and 2: Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9: 1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 13 and 14: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 60 and 61:
Svenska empiriska studier av samban
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?