04.09.2013 Views

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… <strong>SOU</strong> 2006:78<br />

utbildning alls om FGC inom den svenska sjuk<strong>vård</strong>en. Barnmorskorna<br />

verkar därför inte ha något annat val än att även i fortsättningen<br />

uppleva frustration när de tvingas erbjuda en <strong>vård</strong> som inte<br />

är optimal för omskurna kvinnor. I de erfarenheter som kvinnorna<br />

beskriver verkar den undermåliga <strong>vård</strong> de får under barnafödande i<br />

synnerhet handla om dålig samordning, såväl mellan mödra<strong>vård</strong>scentralen<br />

<strong>och</strong> förlossnings- eller BB-avdelningen som mellan olika<br />

yrkeskategorier.<br />

Bristande kunskaper <strong>och</strong> avsaknad av principiella riktlinjer har<br />

också lett till att barnmorskorna tar sin tillflykt till lagen, inte för<br />

att förbättra <strong>vård</strong>en av omskurna kvinnor utan för att informera<br />

dem om vad som inte är tillåtet i Sverige (Widmark, 2002). Mot<br />

bakgrund av en kombination av okunskap, stereotypa föreställningar<br />

om en barbarisk sedvänja, kulturen <strong>och</strong> männen – de patriarkaliska<br />

förövarna – samt de känslor detta väcker hos barnmorskorna,<br />

skulle man sammanfattningsvis kunna anta att det uppstår<br />

situationer där lagen är öppen för många tolkningar, vilket i själva<br />

verket kan leda till <strong>diskriminering</strong> snarare än god <strong>vård</strong>.<br />

Att lära känna ”de andras” kultur verkar av barnmorskorna<br />

betraktas som den kanske viktigaste förutsättningen för att kunna<br />

erbjuda god <strong>vård</strong> för omskurna kvinnor. Detta är otvivelaktigt viktigt,<br />

men ännu mer avgörande är det att man hittar ett sätt att ifrågasätta<br />

<strong>och</strong> skärskåda sig själv <strong>och</strong> sina egna perspektiv. Först då<br />

blir det möjligt att acceptera skillnader <strong>och</strong> erbjuda en adekvat <strong>och</strong><br />

respektfull <strong>vård</strong> – det Applebaum (1996) kallar epistemologisk<br />

(kunskapsteoretisk) ödmjukhet.<br />

Författarens tack<br />

Jag vill tacka följande personer, som har ingått i arbetsgruppen i de<br />

olika studier som denna artikel bygger på: Catarina Widmark <strong>och</strong><br />

Amy Leval vid Intitutionen för om<strong>vård</strong>nad, Karolinska Institutet,<br />

Carol Tishelman vid Intitutionen för om<strong>vård</strong>nad, Karolinska<br />

Institutet <strong>och</strong> Stiftelsen Stockholms Sjukhem Foundation, FoUUenheten,<br />

Ingela Krantz vid Institutionen för folkhälsa <strong>och</strong> klinisk<br />

medicin, Umeå universitet, <strong>och</strong> Skaraborgsinstitutet för forskning<br />

<strong>och</strong> utveckling, Gunilla Lindmark vid Institutionen för kvinnors<br />

<strong>och</strong> barns hälsa, Uppsala universitet, samt Marian Warsame vid<br />

Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.<br />

104

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!