(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… SOU 2006:78 underkastelse som barnmorskorna själva hade målat upp. Trots att barnmorskorna beskrev en rad fall som faktiskt avvek från deras verbaliserade stereotyper, verkade dessa fall inte kunna rubba deras åsikt om kulturellt och manligt förtryck av kvinnorna. Följande text är ett exempel som motsäger föreställningen om omskurna kvinnors passivitet. Sådana uppenbara motsägelser förklaras med att de är undantag snarare än regel. Barnmorska: Och hon sa att hon var omskuren och hon sa: ”Om det är en flicka så lovar jag dig att hon inte kommer att bli omskuren.” För hon hade själv drabbats av ett sådant trauma när hon genomgick det [omskärelse]. Men då sa vi: ”Visst, men din man…”. ”Nej, det är jag som bestämmer”, sa hon. ”Det ska jag se till.” Fast det är ofta så att det är de äldre kvinnorna som bestämmer – mormödrar som tar hand om det och ser till att småflickorna blir omskurna – tyvärr. Mamman har inte så mycket att säga till om det. (Intervju 7) Diskussion och slutsatser Sammanfattningsvis handlar denna artikel om hur barnmorskor har beskrivit sexualiteten hos omskurna kvinnor i deras vård. Artikeln inleddes med en diskussion av FGC som ett komplext socialt fenomen med en historia av bekämpningsförsök, som dock inte har utrotat sedvänjan utan snarare tystat ner den och stigmatiserat den. Ända sedan de tidiga missionärernas verksamhet har bekämpningen rättfärdigats som befrielse av kvinnorna från förtrycket i deras egna kulturer. Omskurna kvinnor har utmålats som offer för sina egna kulturers underutveckling och grymhet. Det är en essentialistisk ståndpunkt som inte bara förekommer inom WID-feminism (Women in Development, dvs. kvinnor i utveckling) (Barker, 2000), utan också verkar vara utgångspunkten i de svenska barnmorskorna diskussion om omskurna kvinnors sexualitet i den här artikeln. I vårdmöten upplever barnmorskorna hur komplex frågan om FGC är. Det verkar emellertid som om det är lättare för dem att ifrågasätta de motsägelser som visar sig i mötena än att utnyttja motsägelserna för att omvärdera sin hållning – och i förlängningen den vård de erbjuder. Barnmorskorna använde ofta sin egen sexualitet som referenspunkt, vilket tyder på att de såg sin egen sexualitet som den universella normen och diskuterade de omskurna kvinnornas sexualitet ur ett etnocentriskt perspektiv. Om barnmorskorna skulle tillstå att deras patienter hade sexuella upplevelser som var likvärdiga med 102
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… deras egna, trots att patienternas könsorgan har skurits, avlägsnats – ”stympats” – blir det uppenbarligen rimligt att klitoris och vagina inte är avgörande för deras egna sexuella upplevelser. Detta strider mot kärnan i den västerländska föreställningen om kvinnlig sexualitet, där heterosexualiteten traditionellt har varit och, enligt mitt förmenande, fortfarande är mycket klitoriscentrerad (Kinsey, 1948; Masters, 1966; Hite, 1977; Johnsdotter, 2002). Ur det här perspektivet kan alla förändringar av dessa kroppsdelar äventyra sexualiteten, och den betraktades faktiskt som helt utplånad. Bland barnmorskorna förekom det emellertid också uttalanden om sexuell njutning utifrån de känslomässiga aspekterna av en relation. Något som var intressant var att man hänvisade till kulturella sedvänjor som konfirmation och dop i västerlandet för att visa vilken roll grupptrycket spelar, men att man däremot inte omnämnde de könsstympningar som sägs praktiseras i västländerna för både kosmetiska och medicinska ändamål (Greer, 1999; Rathman, 1959; Schwartz, 1994; Wilkinson, 1998; Essén och Johnsdotter, 2004; Grande, 2004). Barnmorskorna betraktar sexualiteten endast utifrån sin egen sexuella erfarenhet, vilket inte skapar något utrymme för att se hur olika aspekter av kön, åldersgrupp, etnisk tillhörighet, ”ras” och sexuell läggning ger olika upplevelser av sexuell tillfredsställelse, även i det västerländska samhället, som de förutsätter att de är väl insatta i (Ross, 1997). Greer (1999) framhåller utifrån sin egen erfarenhet att reflektion över de könsstympningar som sker i den rekonstruktiva kirurgins namn i västerlandet skulle kunna vara nyttig i självvärderingssyfte. Genom att hålla fast vid det etnocentriska synsättet och en därmed sammanhängande selektiv rubricering och kategorisering av de omskurna kvinnornas sexualitet underlåter barnmorskorna alltså att sätta in sig själva som individer i ett kulturellt sammanhang (Narayan, 2000). Denna process skapar en enorm kommunikationsklyfta, som kan leda till sämre vård, delvis på grund av de känslor av vrede och hat som väcks hos vårdgivarna. Detta rapporteras i studier av omskurna kvinnor i Kanada, där nästan 90 % av kvinnorna rapporterade sårande kommenterar från vårdgivare (Chalmers, 2000), samt i Storbritannien (Harper och McCourt, 2002). Det synsätt som uttrycks av barnmorskorna kan också anses återspegla deras situation inom sjukvårdssystemet. Ända till helt nyligen har det saknats principiella riktlinjer för den tekniska vården av omskurna kvinnor, och det finns inte någon systematisk 103
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 101: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 153 and 154:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?