(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… SOU 2006:78 Barnmorska: Afrikanska kvinnor är naturligtvis otroligt starka, och männen visar mycket omtanke om sina kvinnor, de lyssnar på dem. Samtidigt har de [männen] såklart makten …[paus]. Männen kan påverka mycket. (Intervju 5) Möten som spräcker myten om männen Barnmorskorna lade skulden på männen och beskrev dem ofta som våldtäktsmän och förtryckare. De män som de verkligen hade träffat i vårdsituationer beskrev de däremot så gott som alltid som kärleksfulla, ömsinta och omtänksamma, delaktig eller till och med underordnade i relationen. Mötena gav alltså barnmorskorna exempel på interaktionen mellan par, där könsföreställningen om ”förtryckande” män och ”maktlösa” kvinnor inte stämde. Barnmorska: Jag hade (…) ett par som fick sitt första barn. Hon var givetvis helt omskuren och infibulerad, och hennes man, han tyckte att det [omskärelsen] var nånting så fruktansvärt, för de hade såklart haft problem med sitt äktenskap, sexuellt, eftersom hon var helt omskuren. Och hon hade bara ett litet, litet hål, så det kan inte varit någon vidare njutning heller, sexuellt alltså. Och han grät under nästan hela förlossningen. Det var verkligen helt fruktansvärt för honom. … Men hon fick mycket lokalbedövning, för vi var tvungna att klippa både uppåt och åt sidorna för att få ut barnet. Och det var en flicka och då … det är så rörande …[darrar på rösten]. Och han grät, han snyftade och han sa det, lovade [sin nyfödda dotter] ”du kommer aldrig att bli omskuren”. (Intervju 5) Männen som man möter på förlossningsavdelningarna står alltså i strid med de könsnormer man tillskriver dem och de relationer mellan könen man har föreställt sig. Samtidigt litar barnmorskorna inte helt på de scener de bevittnar på BB-avdelningen, vilket följande samtal antyder: 100 Barnmorska 1: Ja, det jag mestadels har hört är att de [männen] tycker att det är avskyvärt och att de inte vill att deras döttrar ska bli omskurna. De säger det och man ser det … Jag vet inte om man vågar lita på det eller inte. Jag brukar försöka fråga om det, om jag känner att det går… För det mesta frågar jag båda två, de är ju där inne tillsammans. ”Vad tycker ni, om det blir en flicka?” eller ”Kommer ni att göra samma operation på henne?” … De säger nej såklart. Barnmorska 2: Det är klart de säger nej, de vågar inte säga något annat [skrattar]. (Intervju 3)
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… I följande exempel från fokusgruppsdiskussioner på mödravårdscentraler omvärderas rollerna för både den deltagande mannen och kvinna. Barnmorskornas skildring beskriver en viss maktlöshet från mannens sida, även om det fortfarande finns uttryck för tvivel om det som observeras och sägs om mannen. Barnmorska 1: Jag hade en patient för ett par veckor sedan som absolut ville bli infibulerad igen. Hon hade fött sex barn och skulle inte ha några fler och nu var det dags att bli igensydd och hon var jättarg på mig, för hon sa: ”Jag vet att du kan hjälpa mig för jag behöver…”, hon viste verkligen precis. ”Jag behöver en remiss från dig så att jag kan få detta gjort på ett sjukhus och du kan hjälpa mig”. ”Men vi gör inte det här och vi arbetar inte så här i Sverige” … och hennes man, han stod bredvid henne och stampade och sa att ”Nej, hon är helt galen med det här och jag tycker inte att hon behöver göra det alls och…” Barnmorska 2: Sa han det? Barnmorska 1: Det var så det lät. ”Nej, men det är hennes idé och det här är inget jag tycker”, sa han. Men hon gav inte upp och jag sa att hon måste få hjälp någon annanstans, för jag kunde inte hjälpa henne med det. (Intervju 2) Det som barnmorskorna upplever och hör från både kvinnor och män visar hur komplex frågan om FGC är, även för människorna som utövar det. Varken män eller kvinnor verkar ha ensamrätt på det. I utdraget nedan förklarar mannen som tolkar åt sin fru hur maktlös han är när det gäller att förhindra att hans dotter blir omskuren. Makten är inte heller i kvinnans händer, utan hos kvinnorna i allmänhet i samhället där: Barnmorska: De fick en flicka och vi hade pratat om det förut och sen pratade vi om det igen efteråt, och han, det var helt otänkbart att de skulle göra det, sa han, och hon förstod inte så mycket svenska men jag försökte se till att han översatte åt henne. Och han gjorde det [översatte] om andra saker också och jag tror han gjorde det om det här också, men jag blev förvånad över vad han sa, för jag försökte påpeka att det gjordes för männens skull men han sa att det inte var så. ”Det är inte vi som vill det”, sa han. ”Det är kvinnorna, de är så starka, så nu när vi har vår flicka skulle jag aldrig våga låta min fru ta med sig flickan till Etiopien, för då skulle de omskära henne. De skulle ta henne och göra det där, och det är kvinnorna som bestämmer detta”, sa han, så det var nånting nytt för mig som jag inte [visste] … (Intervju 1) Barnmorskorna berättade också om specifika fall där de omskurna kvinnorna som de vårdade var starkt emot sedvänjan med FGC. De berättade om kvinnor vars handlingar motsade bilden av 101
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 99: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 151 and 152:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?