04.09.2013 Views

Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />

VATTENFÖREKOMSTER<br />

Kasjön-Stensjön ligger otillgängligt högst upp i systemet med Tönnetfjällets östbrant som gräns<br />

för delavrinningsområdet. <strong>Sjöar</strong>na har vid högsta tillåtna dämningsgräns samma nivå, 319 m.ö.h.<br />

Ka är finska <strong>och</strong> betyder svedjeland. Området är mycket stenigt, <strong>och</strong> vid maximal urtappning ser<br />

sjöarna ut som ett månlandskap - med dybotten mellan stenarna. Stensjödammen har vattendom<br />

för kraftreglering från 1935.<br />

Stensjöbäcken är oreglerat tillflöde till Stensjön. Bäcken är av länsstyrelsen utsedd som värdefull,<br />

då här finns en nedströms lekande öringstam, vilket är ovanligt.<br />

Tollsjön har en brant västra strand, har en högsta nivå på 308 m.ö.h <strong>och</strong> är liksom Kasjön-<br />

Stensjön kraftigt påverkat av reglering. Dom för kraftreglering 1935. Amplitud 3,4 m. I domen står<br />

att någon avtappning av sjön icke är avsedd att ske under gäddleken. I beslutshandlingarna står<br />

antecknat av bolaget ämnar höja vattenståndet över strandängarnas till fromma för gäddleken.<br />

Lövsjöarna är vackra skogssjöar, <strong>och</strong> är formade i ett åslandskap. Stränderna omväxlar mellan<br />

myrmark <strong>och</strong> isälvsmaterial, som syns som nord-sydliga ryggar i sjösystemet. Här finns några fint<br />

belägna sommarstugor. I östra änden av sjösystemet finns dammen. Endast ett flottledsutslag<br />

från 1917 finns för denna damm. Flottledsutslagen är numera utan laglig grund, då de upphävdes<br />

i samband med att flottleden avhystes. Dock får dammen, om den har tillkommit före vattenlagens<br />

tillkomst, nyttjas på det sätt den tidigare gjort. Dammen har i flottledsutslaget en tillåten amplitud<br />

på 3 m, men är byggd för 2,7 m.<br />

Här står att efter flottning skulle vattnet fritt framsläppas. Ett avtal finns från 1935 där det avtalas<br />

mellan flottningsföreningen <strong>och</strong> bolaget att bolaget ägde rätt att reglera dammen efter mitten av<br />

mars, då man ansåg att skogen var klar med sina körningar ut på isen. Även här står att ”Bolaget<br />

skulle under vintern så handhava avtappningen så att sjöarna från tiden från snösmältningens<br />

början äro så uppdämda att de därefter under vårfloden kunna beräknas bliva fyllda”. Avtalet blev<br />

aldrig legaliserat i vattendom.<br />

Systemet avvattnas via Lövån, som är 4 km lång. Här finns en kalkdoserare från 1989 strax nedströms<br />

dammen. Lövån är ett regionalt särskilt värdefullt vatten, då den hyser flodkräfta, har en<br />

sällsynt bottenfauna samt en insjö- <strong>och</strong> strömstationär öringstam. Älven utgör reproduktionsområde<br />

för Nainöring. Området Lövån är klassad med måttligt god ekologisk status på grund av påverkan<br />

från regleringen uppströms. Bottenfaunan är fin, älvens vattenkvalitet likaså, fiskebestånden<br />

är klassad med måttlig ekologisk status, men baserar sig bara på ett provfiske från år 1988.<br />

Lövån är ett exempel på ett <strong>vattendrag</strong> som sannolikt kan få en högre klassning om regleringen<br />

av Lövsjöarna blir mer ekologisk, vilket skulle gynna öringstammen som idag inte är särskilt stor.<br />

Lövån finns med i regional åtgärdsplan för biotopkartering <strong>och</strong> utredning om möjlighet att åtgärda<br />

fragmentering <strong>och</strong> erhålla minimitappning föreslås.<br />

Ett biflöde till Lövån kommer från sjön Dybotten, som trots sitt namn har stenbotten. Här finns<br />

grov abborre, <strong>och</strong> sjön är numera en lättillgänglig fiskesjö. Dybotten är ej klassad av vattenmyndigheten.<br />

Lisselsjön mynnar via en mindre älv i Nain. Lisselsjön ligger högt ovan Nains yta. Ett provfiske<br />

1992 i bäcken gav inget resultat. Sjön är ej klassad av vattenmyndigheten, då den är för liten.<br />

Nain, eller Naren som är det officiella namnet på sjön, är en stor sjö med en tidigare omvittnat<br />

kraftfull storöringstam. Öringens viktigaste lekområden är idag sannolikt Lövån. Om öringen fortfarande<br />

kan anses sjölevande är okänt. I sjön finns rester av många stenåldersboplatser som<br />

delvis är överdämda. Dessa <strong>och</strong> området vid gamla Uvanå bruk omfattas av fornlämningsskydd.<br />

Norra delen av sjön ligger i Malungs kommun. Nain är en omtyckt rekreations- <strong>och</strong> fiskesjö. Som<br />

de flesta av våra stora sjöar med lämpliga stränder hyser den storlom.<br />

9/70

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!