Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
VATTENFÖREKOMSTER<br />
Kasjön-Stensjön ligger otillgängligt högst upp i systemet med Tönnetfjällets östbrant som gräns<br />
för delavrinningsområdet. <strong>Sjöar</strong>na har vid högsta tillåtna dämningsgräns samma nivå, 319 m.ö.h.<br />
Ka är finska <strong>och</strong> betyder svedjeland. Området är mycket stenigt, <strong>och</strong> vid maximal urtappning ser<br />
sjöarna ut som ett månlandskap - med dybotten mellan stenarna. Stensjödammen har vattendom<br />
för kraftreglering från 1935.<br />
Stensjöbäcken är oreglerat tillflöde till Stensjön. Bäcken är av länsstyrelsen utsedd som värdefull,<br />
då här finns en nedströms lekande öringstam, vilket är ovanligt.<br />
Tollsjön har en brant västra strand, har en högsta nivå på 308 m.ö.h <strong>och</strong> är liksom Kasjön-<br />
Stensjön kraftigt påverkat av reglering. Dom för kraftreglering 1935. Amplitud 3,4 m. I domen står<br />
att någon avtappning av sjön icke är avsedd att ske under gäddleken. I beslutshandlingarna står<br />
antecknat av bolaget ämnar höja vattenståndet över strandängarnas till fromma för gäddleken.<br />
Lövsjöarna är vackra skogssjöar, <strong>och</strong> är formade i ett åslandskap. Stränderna omväxlar mellan<br />
myrmark <strong>och</strong> isälvsmaterial, som syns som nord-sydliga ryggar i sjösystemet. Här finns några fint<br />
belägna sommarstugor. I östra änden av sjösystemet finns dammen. Endast ett flottledsutslag<br />
från 1917 finns för denna damm. Flottledsutslagen är numera utan laglig grund, då de upphävdes<br />
i samband med att flottleden avhystes. Dock får dammen, om den har tillkommit före vattenlagens<br />
tillkomst, nyttjas på det sätt den tidigare gjort. Dammen har i flottledsutslaget en tillåten amplitud<br />
på 3 m, men är byggd för 2,7 m.<br />
Här står att efter flottning skulle vattnet fritt framsläppas. Ett avtal finns från 1935 där det avtalas<br />
mellan flottningsföreningen <strong>och</strong> bolaget att bolaget ägde rätt att reglera dammen efter mitten av<br />
mars, då man ansåg att skogen var klar med sina körningar ut på isen. Även här står att ”Bolaget<br />
skulle under vintern så handhava avtappningen så att sjöarna från tiden från snösmältningens<br />
början äro så uppdämda att de därefter under vårfloden kunna beräknas bliva fyllda”. Avtalet blev<br />
aldrig legaliserat i vattendom.<br />
Systemet avvattnas via Lövån, som är 4 km lång. Här finns en kalkdoserare från 1989 strax nedströms<br />
dammen. Lövån är ett regionalt särskilt värdefullt vatten, då den hyser flodkräfta, har en<br />
sällsynt bottenfauna samt en insjö- <strong>och</strong> strömstationär öringstam. Älven utgör reproduktionsområde<br />
för Nainöring. Området Lövån är klassad med måttligt god ekologisk status på grund av påverkan<br />
från regleringen uppströms. Bottenfaunan är fin, älvens vattenkvalitet likaså, fiskebestånden<br />
är klassad med måttlig ekologisk status, men baserar sig bara på ett provfiske från år 1988.<br />
Lövån är ett exempel på ett <strong>vattendrag</strong> som sannolikt kan få en högre klassning om regleringen<br />
av Lövsjöarna blir mer ekologisk, vilket skulle gynna öringstammen som idag inte är särskilt stor.<br />
Lövån finns med i regional åtgärdsplan för biotopkartering <strong>och</strong> utredning om möjlighet att åtgärda<br />
fragmentering <strong>och</strong> erhålla minimitappning föreslås.<br />
Ett biflöde till Lövån kommer från sjön Dybotten, som trots sitt namn har stenbotten. Här finns<br />
grov abborre, <strong>och</strong> sjön är numera en lättillgänglig fiskesjö. Dybotten är ej klassad av vattenmyndigheten.<br />
Lisselsjön mynnar via en mindre älv i Nain. Lisselsjön ligger högt ovan Nains yta. Ett provfiske<br />
1992 i bäcken gav inget resultat. Sjön är ej klassad av vattenmyndigheten, då den är för liten.<br />
Nain, eller Naren som är det officiella namnet på sjön, är en stor sjö med en tidigare omvittnat<br />
kraftfull storöringstam. Öringens viktigaste lekområden är idag sannolikt Lövån. Om öringen fortfarande<br />
kan anses sjölevande är okänt. I sjön finns rester av många stenåldersboplatser som<br />
delvis är överdämda. Dessa <strong>och</strong> området vid gamla Uvanå bruk omfattas av fornlämningsskydd.<br />
Norra delen av sjön ligger i Malungs kommun. Nain är en omtyckt rekreations- <strong>och</strong> fiskesjö. Som<br />
de flesta av våra stora sjöar med lämpliga stränder hyser den storlom.<br />
9/70