Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
över isarna <strong>och</strong> på vinterväg, men allteftersom järnproduktionen ökade uppstod behovet av transporter<br />
även sommartid. Roddarlag anknöts till bruken. Fororna omlastades vid Narsdammen för<br />
att ros över Nain till bruket i norr, eller omvänt. Järnbåtsudden vid Uvanå <strong>och</strong> rester av kaj vid<br />
bruksruinen finns kvar. Järnbåtarna i Nain ska ha förts fram av en ensam roddare. Smitt järn från<br />
Uvåns norra bruk transporterade till Geijersholm via slussar <strong>och</strong> pråmdragning. Då järnvägen<br />
byggdes mellan <strong>Hagfors</strong> <strong>och</strong> Filipstad nyttjades transportvägen även till Dalarna. Limaskjulet vid<br />
Geijersholm var magasin för varor som kom med NKLJ-banan från Filipstad <strong>och</strong> skulle lastas om<br />
till handlare på dala-sidan. Dessa transporter följde Uvån över Nain till Dalarna. Timmerflottning<br />
pågick ända fram till början av 1970-talet. Med spelflottar drogs timret över Nain för att flottas<br />
vidare nedför Uvån. Narsdammen ska ha funnits sedan mitten av 1700-talet, kanske ännu tidigare.<br />
Spärrdammar byggdes på den tiden av stockkistor som fylldes med sten, <strong>och</strong> var inte helt<br />
täta, vilket innebar att Uvån då aldrig var helt tom på vatten.<br />
Foto 1 Tollsjön välfylld med flyttuvor sommaren 2010 A Sjörs<br />
Före 1800-talet användes skogen främst som råvara till kolning. Bruket av vattnet som flottled<br />
intensifierades på 1800-talet, då uttag av timmer från skogen i stor skala började. Alla mindre <strong>och</strong><br />
större vattenvägar användes till flottning. I början av 1800-talet gjordes en upprensning av Uvån.<br />
Klarälven flottningsförening, som bildades 1899, ansvarade för flottningen <strong>och</strong> reglering av dammarna.<br />
Flottlederna legaliserades kring början av 1900-talet. I många fall lagligförklarades befintliga<br />
dammar i flottledsutslagen. Lövåsystemet fick vattendom för flottled år 1917. Flottleden avlystes<br />
först 1969.<br />
Tillgången till fisk var en förutsättning för överlevnaden. Enligt domstolsprotokoll från 1914 fanns<br />
inte längre annan vandrande fisk i Uvån än ål. Då laxen <strong>och</strong> storöringen försvann efter regleringen<br />
av sjösystemen sattes gädda ut i sjöarna som matfisk till en allt mer växande befolkning. Fiskens<br />
betydelse för befolkningen syns i de förhandlingar som föregick vattendomarna - i<br />
Tollsjödammens vattendomar från 1930-talet står att läsa att någon avtappning av sjön icke är<br />
avsedd att ske under gäddleken <strong>och</strong> att bolaget ämnar höja vattenståndet över strandängarna till<br />
fromma för gäddleken. Då hyttan vid Nain lades ner <strong>och</strong> skogstorpen avfolkades på 1900-talet<br />
har vikten av vatten som källa till mat minskat. Villkoren i dessa domar är dock inte upphävda,<br />
men det är idag oklart hur följsamheten är.<br />
7/70
Change language