Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag
AVRINNINGSOMRÅDE VÄST TILL NORSÄLVEN – DELOMRÅDE 13 BADA-
ÄLVEN
OMRÅDESBESKRIVNING
I kommunens nordvästra del finns några vattenförekomster
som avrinner västerut till Frykens
vattenområden. Namnet på älven som
möter Vänern är Norsälven, och avrinningsområdet
är uppkallat efter detta. Området
beskriv ej i detalj, då Torsby och Sunne
kommun blir huvudansvariga kommuner för
dessa vattenförekomster.
Bredvisten, Mjövisten och Busjön vid
Knappåsen innehåller alla namn som syftar
på bosättning – ”viste” betyder ursprungligen
äng och Bu i Bu-sjön kommer av ordet för
”tillfällig vistelse” – som även finns i verbet
buföra som betyder att valla kreaturen till
sätern. De tre sjöarna hänger i dag samman
genom dammen vid Knappåsen. Här finns ett
problem, då nuvarande ägare av dammen ej
är i stånd att ta ansvar för dammen, och ej
heller har någon nytta av den. Det finns ingen
dom som reglerar dammen. Den verkar ej
heller upptagen i någon flottningsdamm på en
lista från 1967 om Frykdalens flottningsförenings
dämningsrättigheter. Amplituden är 2
m, och om dammen skulle haverera påverkas
nedströms liggande fastighet (ägare till dammen).
Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet
har 2010 ställt krav på ägaren om omedelbara
åtgärder för dammens säkerhet. Läget
okänt våren 2011. Måttlig ekologisk status.
Knappåsälven rinner från dammen vid Bredvisten
oreglerad ner i Östra Ömlingen. Här
finns en damm med amplituden 1 m. Måttlig
ekologisk status. Namnet Ömligen kan komma från ordet ömlig med betydelsen ynklig, svag.
Kanske var fisket inte så gott här?
Kråkås-Jangen är reglerad med damm, amplitud 2 m. Enligt uppgift från 1967 ägde Frykdalens
flottningsförening dammen. God ekologisk status. För de fall flottleden avlysts efter 1978 har
länsstyrelsen ansvar för att dammen utrivs eller att nytt huvudmannaskap tillskapas. Tidigare var
detta inte utrett, oklart om det juridiska läget är klart idag. Jangen kan vara ett riktigt gammalt
sjönamn som levt kvar sedan forntiden. Namnets betydelse har idag gått förlorat.
Jangsälven Här finns en damm med amplitud 1 m, till nytta för Kråkåssågen som brann ner på
1970-talet. Kråkåssågen har sannolikt en mycket gammal historia. Enligt Alfred Nilsson ”Alfred vid
Såga” som var väl bevandrad i Kråkåssågens historia, byggdes sågen av en Karlstadbo, som lät
såga virke till uppbyggnaden av Karlstad. 1759 köpte Uddeholmsbolaget sågen, som blev bolagets
första exportsåg. Från mitten av 1800-talet arbetade man tvåskift vid sågen – med skiftombyte
klockan 12 både dag och natt! Ansenliga stockar sågades – 24 tum i topp – och virket kördes
på vintern till Bada bruk för flottning längs Fryken till Karlstad för export till England. Det berättas
att över 100 hästar kunde köra samtidigt. Lastningen började kl. ett på natten och under ibland
vilda slagsmål om virket lastade man slädarna. Bakarna kolades och kolet transporterades över
Jangens is över Mjögsjöhöjden ner till Föskefors bruk. Senare gick även det sågade virket till
Föskefors. I början av sågperioden släpptes allt sågspån i älven, och bolaget fick betala ersättning
till bönderna för skada som uppstod. Bolaget intresse för sågen upphörde på kring sekelskiftet,
och då tog Alfred vid Såga själv över driften, lagade upp sågen och legosågade virke fram till
1941. Jangsälven har god ekologisk status.
59/70