Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag
flottningen skulle kunna pågå. Vid slutrensningen på hösten, ”rumpan”, tog manskapet hand om
allt det virke som hamnat på land, och flottade det vidare. Flottningen upphörde först 1991 även
om de sista årens flottning var mycket begränsad. Klarälven är den älv i Sverige där flottning har
pågått längst.
KLARÄLVEN SOM KRAFTKÄLLA
Vattenkraften i Klarälven är utbyggd med åtta
kraftverk. Höljes, Letten och Tåsan samt främst
Uvån regleras som ett vattenmagasin åt Klarälvens
vattenverk.
För att få stänga av kungsådran, vilket är en given
konsekvens av en kraftverksdamm, ålades bolaget
att kompensera nyttjaren av kungsådran, dvs.
allmänna intressen, för de negativa effekter som
uppstod för laxfisket och flottningen. Detta reglerades
i alla vattendomar som rör älvens huvudfåra
genom krav på kompensationsutsättning av lax
och ål.
Kraftverken i Klarälven ligger i södra delen av
älven, nedströms Edebäck förutom Höljes. Klarälven
lämnar vid Edebäck sprickdalen och kastar
sig ner för Edsforsen och Skogaforsen. Därefter
möter älven Uvåsystemet vid Råda och passerar
sedan ytterligare tre forssträckor - Krakerud,
Forshult och Skymnäsforsen innan älven når ner
till Munkforsen. Vid Klarälven finns sex kraftverk
inom Hagfors kommuns gränser. Det största – Figur 7 Kartan visar de sex kraftstationer som
och äldsta - kraftverket är Forshult som stod klart finns inom Hagfors kommun.
1911. Kraftverket finns idag kvar som museum.
De andra sex kraftverken i Klarälven är alla byggda under 1930- och 40-talet.
KLARÄLVENS VANDRANDE FISK
Riksintresset för naturvård betingas av de geovetenskapliga värdena, men Klarälven rymmer
även många biologiska kvaliteter med exempelvis arter som Klarälvslax, -öring och harr. Laxen
och öringen är relikter av atlantlaxen och öringen. Klarälven med dess biflöden utgör reproduktionsområden
för arterna. Kraftverk, flottledsrensningar och hårt fiske i Vänern har gjort att arterna
under 1900-talet minskat i så stor utsträckning att de idag är hotade. Man har kunnat upprätthålla
populationer av lax och öring genom en aktiv fiskevård baserad på omfattande kompensationsodling
samt transport av lax och öring till lekområden i de övre delarna av älven.
I dag kan fisken endast vandra till dammen vid Forshaga vattenkraftverk, en sträcka på två mil
uppströms Klarälven. Vid Forshaga fångas lekfisken in och huvuddelen transporteras med lastbil
för att sedan släppas ut i älven igen ovanför Edebäck. Man tar även ut avelsfisk och föder upp
laxungar, smolt, som sätts ut nedströms Forshagaforsen för att växa sig stora i Vänern. Denna
kompensationsodling sker genom insatser från kraftbolagen genom villkor i vattendomar. Torsby
kommun och fiskevårdsområden i samverkan med Fortum har under 2000-talet gjort omfattande
biotopvård med statliga medel vid reproduktionsplatser i Stängforsen, Vingängssjön och biflöden.
Detta har även gynnat harren.
Oreglerade biflöden i Hagfors kommun ovanför Edsforsen, som eventuellt skulle vara möjliga till
reproduktion, är Götån, Acksjöälven och den nedre delen av Halgån. Det finns flera oreglerade
större vattensystem nedströms Edsforsen - Noret som leder upp till sjösystemen i Västanberg,
Skymma älv och nedre delen av Enån. Klarälvslaxen kräver högre flöden än öringen för att välja
en lekplats.
PROJEKT FÖR ATT STÄRKA KLARÄLVSLAXEN OCH ÖRINGEN
Fortum genomför tillsammans med Karlstads universitet en forskningsstudie för att undersöka
möjligheterna att öka andelen vild lax och öring i Klarälven samt för att förbättra förutsättningarna
53/70