Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag
brinken och det har hänt att byggnader har raserat ner i älven under en kraftig vårflod, då de
kommer tillräckligt nära erosionsbranten. Genom pålning, ris och stenbarriären har man försökt
hindra erosionen. Älven kan även ta sig en ny sträckning och räta ut sitt lopp över tidigare näs.
När detta sker blidas en korvsjö i älvens tidigare fåra. Korvsjöar av olika igenväxningsstadier syns
som rester av älvens tidigare lopp. De bågformade vågformationer som finns på den vanligen
uppodlade delen av näset är spår av älvens tidigare avlagringar vid depositionsidan av näset.
Foto 9 Bilden visar Klarälvens meandring och dess näs i den raka sprickdalen. Foto Stefan Sjödin, Fortum
KLARÄLVEN SOM RIKSINTRESSE
Klarälven är riksintresse för naturvård och friluftsliv uppströms Edebäck och kring Skymnäs. Klarälvens
höga värden består av älven aktiva geologiska förlopp och dess påverkan på landskapet
den rinner genom. Klarälvens sträckning norr om Edsforsen skyddas även genom särskilda geografiska
bestämmelser i 4 kap miljöbalken 6 § mot ytterligare utbyggnad för vattenkraft. Miljön vid
älvstranden, med rörliga sandbankar ger upphov till en mycket speciellt miljö.
Meandernäs är Hagfors kommun ansvarsbiotop, vilket innebär att kommunen har ett särskilt intresse
av att medverka till att skydda och förstärka livsrummet för de djur och växter som finns
här. Arter som är knutna till dessa miljöer är t.ex. daggvide, ävjepilört, olika typer av skalbaggar,
såsom strandsandjägare som lever i den rörliga sanden vid älvens strand. Kommunen har utsett
dessa arter som sina ansvarsarter. De gynnas av stranderosion, översvämningar och att det bildas
rörliga sandbankar.
2009 gjorde Skogsstyrelsen en inventering av lövskogsmiljöer längs övre Klarälvdalen från Sysslebäck
i norr till Edebäck i söder. Inventeringen var en del i åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett
och syftade till att ge en bild av nutida och framtida potentialer för arten i områdets älvnära
gråalskogar. Dessutom gavs förslag på skydd och skötsel av särskilt värdefulla områden.
BOSTADSORT KLARÄLVDALEN
Klarälvdalen har varit befolkad sedan stenåldern. Stenåldersboplatsen vid Lovisebergsälvens
utlopp i Klarälven – som då låg på en ö i Klarälven - är en av de större i Värmland, och mycket
tyder på att här var en mötes-/handelsplats. Kanske samlades stenåldersfolket i Klarälvdalen här
under sommaren för att fiska lax i Skymnäsforsen.
Från bronsåldern finns säkra bevis på en större bosättning vid Grinnemo, Ekshärad. De järn- och
bronsåldersrösen som ligger högt uppe på berg längs älven visade människans tillhörighet till
landet. Dessa rösen ligger på höjder längst med älven, vilket gör att stora eldar här var synliga
vida omkring.
Gravfält från tidig medeltid finns vid Ekshärads gamla kyrka, som anlades på 1200-talet. Sandjordarna
var lättarbetade och har en lång kontinuitet i hävden. Från 1500-talet, då riket Sverige fick
fastare administrativa former, finns gårdarnas namn upptecknade i skattelängder. År 1503 gjordes
den första skriftliga förteckningen över hemman vid Klarälven, och vi känner igen alla nuvarande
namn på byarna. Klarälvdalen hade redan då en sammanhängande bebyggelse ända upp till
Vingängsjön.
50/70