Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
DELOMRÅDE 11 – KLARÄLVENS HUVUDFÅRA GENOM HAGFORS KOM-<br />
MUN<br />
OMRÅDESBESKRIVNING<br />
Klarälven rinner genom hela Värmland. Från källsjön Rogen i Härjedalen flyter älven in i Norge,<br />
vidare till Norges näst största sjö Femunden <strong>och</strong> rinner därifrån som Tysilälven. Vid Långflon <strong>och</strong><br />
svenska gränsen byter den namn till Klarälven. Avrinningsområden är 11 820 km 2 , varav 6 520<br />
km 2 i Sverige, <strong>och</strong> älven har en medelvattenföring på 165 m 3 /s. Den delen av älven som går genom<br />
<strong>Hagfors</strong> kommun är 7,5 mil lång. Vattenföringen är högst i maj, när snön smälter – vårfloden<br />
kommer ofta i två omgångar – en vanlig <strong>och</strong> en något senare fjällflod när Trysilfjällens snö smälter.<br />
Vattenföringen är naturligt lägst på vintern. Högsta flödet vid vårfloden är normalt ca 800<br />
kbm/sekund ner till normalt 40 kbm/sekund under lågvatten, en skillnad på 95 procent. För att få<br />
en effektiv elkraftproduktion från älven måste flödet jämnas ut. Under 1900-talet har detta skett<br />
genom reglering i biflöden, Uvån, Letten <strong>och</strong> Tåsan <strong>och</strong> genom tillkomsten av Höljesdammen.<br />
49/70<br />
Älven följer en rak sprickdal söderut.<br />
Under den senaste isavsmältningen låg<br />
en istunga länge kvar i dalen, som sedan<br />
fylldes av en långsträckt havsfjord<br />
ända upp till Vingängssjön i Torsby<br />
kommun. Dalen grundades upp med<br />
fjordsediment, <strong>och</strong> strandkanten låg<br />
långt över nuvarande älvnivå, ungefär i<br />
samma nivå som Kyrkhedens skola.<br />
När havet drog sig tillbaka genom landhöjningen<br />
började den tidiga Klarälven<br />
erodera ner i fjordsedimenten. Den<br />
tidiga Klarälven rann i många fåror på<br />
fjordens tidigare botten – älven ”ripplade”<br />
i ett föränderligt mönster. När<br />
landhöjningen fortsatte samlades Klarälven<br />
i en enda älvfåra, <strong>och</strong> eroderade<br />
nu snabbt ner genom sedimenten. Vid<br />
Edebäck fylldes den nord-sydliga<br />
sprickdalen igen av så stora isälvsavlagringar<br />
att Klarälven vid landhöjningen<br />
fann en västligare fåra.<br />
Från Vingängssjön ner till Edebäck är<br />
det 10 mil, <strong>och</strong> här har älven en fallhöjd<br />
på ca tio meter. I detta lugna lopp rinner<br />
Klarälven i stora serpentiner – meanderbågar<br />
- bunden av sprickdalens<br />
bergsväggar ner till Edebäck. Nedströms<br />
Edebäck börjar en 23 km lång<br />
sträcka med forsar <strong>och</strong> fall varav<br />
Skymnäsforsen är den yngsta i <strong>Hagfors</strong><br />
kommun. Efter forssträckan meandrar<br />
älven i större bågar, då dalen här är<br />
vidare, ner till Munkforsen. Klarälven<br />
mynnar i Vänern med ett av Sveriges<br />
största deltan vid Karlstad.<br />
På meandernäsens uppströmssida<br />
eroderar älven in i strandbrinken, <strong>och</strong><br />
stranden kan bli mycket brant. På älvnäsets<br />
nedströmssida bygger älven på<br />
med sand, som avlagras i bågformiga<br />
mönster. Näsen vandrar på detta sätt<br />
nedströms. Det har medfört att byggnader på näsens uppströmssida kommer farligt nära strand-
Change language