Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
Foto 8 Bunnertjärn Foto A Sjörs 2010<br />
Bunnertjärn är en oreglerad liten sjö med klart vatten. Sjön är inte kalkad, utan håller ett naturligt<br />
högt pH. Bunner är ett av flera sjönamn där man inte kan tolka namnets ursprung- vilket kan tyda<br />
på ett riktigt gammalt namn som levt kvar i befolkningens minnen i många många generationer.<br />
När man ser den fina sjön i sitt skyddade läge förstår man varför- den är en riktig pärla! Fiskevårdsföreningen<br />
har planterat in ål i Bunnertjärn 2010. Tjärnen faller ner mot Lakenesjön i en<br />
bäck som vid provfiske inte höll någon öring. Sjön är för liten för att klassas som vattenförekomst.<br />
Lakenesjön har ett gott fiske med bl.a. ett gott bestånd av sik. Sjön har en stor öringstam, <strong>och</strong><br />
fiskevårdsföreningen har planterat in Gullspångsöring. Flodkräfta fångades i provfiske så sent<br />
som 1989. Berggrunden innehåller hyperit vid Krakåsudden <strong>och</strong> vid NV Åleby, vilket gett upphov<br />
till en lokal mer näringskrävande flora. Sjön hyser storlom <strong>och</strong> ishavsrelikterna Mysis relicta <strong>och</strong><br />
Pallasea Q. Vid några ställen återskapas strandbete som medför en rik flora. I Lakenesjöns södra<br />
sida ligger Sörby i väster <strong>och</strong> Skogaängarna i öster. I norr ligger Åleby. Landsbygden har under<br />
senare år utvecklats mycket positivt i denna del av kommunen, med flera gårdar som drivs med<br />
turistinriktning. Området är därför uttaget i de områden där en närmare utredning om strandnära<br />
boende ska göras (LIS-område). Det finns även många sommarstugor runt sjön.<br />
Dammen vid utloppet av Lakenesjön uppfördes i sitt nuvarande skick 1925 för flottning i Lovisebergsälven.<br />
Sjön hölls då så hög som möjligt på våren, för att sedan tappas ut. Gäddleken kunde<br />
hamna på land, <strong>och</strong> gäddbeståndet minskade. Här finns antecknat att Uddeholmsbolaget hade<br />
satt ut kräftor i Lakenesjön 1947. Vattnet får ej höjas efter det sjön är isbelagd enl. villkor i domen<br />
från 1950, till gagn för timmerforor som lämnade virke på den isbelagda sjön. Det fanns även ett<br />
ålvillkor i domen som upphävdes 1974. Idag planterar fiskevårdsföreningen själva in ål. Regleringsamplituden<br />
är endast 1,3 m, men problem uppstår om sjön töms ner till sin lägsta nivå på<br />
sommaren, då utloppet är väldigt långgrunt. Båtarna kan då ligga 30 m ut i sjön, vilket naturligtvis<br />
ställer till problem. I norra änden av Lakenesjön ligger en ö som är skyddat som djur- <strong>och</strong> växtskyddsområde<br />
med en totalarea på 5,4 ha (inkl. vatten <strong>och</strong> land) som fågelskyddsområde.<br />
Lovisebergsälven en högt klassad älv, med ett fint fågelliv - strömstare <strong>och</strong> kungsfiskare har<br />
dokumenterats. Älven har ett meandrande förlopp på vissa sträckor <strong>och</strong> rinner genom raviner <strong>och</strong><br />
lövskogsområden. Lovisebergsälven är nationellt värdefull som fiskevatten <strong>och</strong> regionalt räknas<br />
den som särskilt värdefull då älven hyser flodkräfta <strong>och</strong> strömstationär öring. Här fanns tidigare<br />
rikligt med kräftor. Lovisebergsälven är delad genom kraftverket vid Forshult Nyberget, en gam-<br />
45/70
Change language