Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
Där Lovisebergsälven mynnar<br />
i Klarälven finns en av de mest<br />
intressanta stenåldersboplatserna<br />
i <strong>Hagfors</strong> kommun. Här<br />
samlades många människor<br />
sannolikt under kort tid på året<br />
vid Kvarnåsen vid Skymnäsforsen,<br />
på västra sidan av<br />
älven, som då var en ö i Klarälven.<br />
Boplatsen daterar sig till<br />
slutet av jägarstenåldern för<br />
6000-7000 år sedan. Här har<br />
man samlat in närmare 2000<br />
föremål – en ofantlig mängd<br />
för att vara en värmländsk<br />
stenåldersboplats, vilket visar<br />
på en stor aktivitet. Fynden<br />
tyder på en mötesplats mellan<br />
nordlig <strong>och</strong> sydlig tradition. I<br />
vår fantasi kan vi se människor<br />
komma vandrande från<br />
bosättningar vid Stor-En <strong>och</strong><br />
från Sunnemodalen, <strong>och</strong> tog<br />
sig fram med båtar gjorda av<br />
urbrända stockar på Lovisebergsälven <strong>och</strong> Klarälven till en årlig marknad. Kanske samlades man<br />
vid tidpunkten för laxens lek i Skymnäsforsen till en fest där man utbyte varor, kunskap, historier<br />
<strong>och</strong> knöt nya kontakter.<br />
VATTENFÖREKOMSTER<br />
Figur 6 Karta över Lovisebergsälven utlopp i Klarälven Källa Vattenkartan<br />
Väjåtjärn-Kroktjärn-Långtjärn-Lisseltjärn-Väjån är i dag oreglerad, med fint forsande vatten<br />
omväxlande med mindre sjöar <strong>och</strong> lugnare sträckor. Öringstammen har alltid varit stark här, med<br />
en svacka på 1960-70 talet före kalkningen som startade 1984. Våtmarken vid Långtjärn är föremål<br />
för tätare kalkning. Här finns en stor potential för bra fiskestammar. Ingen större flottning har<br />
skett i systemet, vilket är ovanligt. Vandringshinder i form av trummor har åtgärdats. Provfiske har<br />
regelbundet genomförts, <strong>och</strong> öringstammen verkar vara stabilt bra, med vissa fluktuationer. Tidigare<br />
fanns ett sågverk mellan Kroktjärn <strong>och</strong> Långtjärn som ägdes av Skogabönderna. En kvarn<br />
fanns vid Oxängan <strong>och</strong> ett sågverk nere vid Åleby. En vadmalstamp fanns vid sista forsen ner<br />
mot sjön. Systemet är klassat med god ekologisk status.<br />
Natura 2000-klassade Råbergstjärnarna utgör två mörka ögon i en relativt bergbunden trakt norr<br />
om Lakenesjön. De ligger omgivna av gungflymattor som längre ut mot kanterna övergår i sumpskogar.<br />
Tjärnarna utgör livsmiljö för större vattensalamander, som är en av kommunens ansvarsarter.<br />
Ett sumpskogsstråk förbinder tjärnarna <strong>och</strong> kan inklusive en smalare fastmarkszon möjligen<br />
utgöra en kontaktväg mellan salamanderpopulationerna. Dessa tjärnar är fisklösa, <strong>och</strong> det finns<br />
omgivande fast mark med hålor – två förutsättningar för salamanderns fortlevnad.<br />
Natura 2000-området Dusten ligger strax väster om Kroktjärn i Väjåsystemet. Öppenheten mot<br />
söder är gynnsam. En sumpskog finns vid tjärnens norra del vilket är värdefullt för vattensalamander.<br />
Runt om tjärnen finns gungflymattor, vilka är bredast mot söder. Fiskfria, solexponerade<br />
vatten <strong>och</strong> en landmiljö rik på håligheter är en bra miljö för vattensalamander. För att inte de<br />
dystrofa sjöarna Råbackstjärnarna <strong>och</strong> Dusten ska påverkas negativt ska naturliga omgivningar<br />
strandvåtmarker <strong>och</strong> strandskog bevaras intakta, hydrologin får inte förändras, <strong>och</strong> kalkning får<br />
inte förekomma.<br />
44/70
Change language