Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag
Värmullen har klassats med dålig ekologisk status, på grund av näringspåverkan och påverkan
från miljögifter som sjön tidigare utsatts för. Ett särskilt åtgärdsprogram måste upprättas för Värmullen
för att komma tillrätta med problemen. Här har kommunen ett särskilt ansvar.
VÄRDEFULLA SJÖAR OCH VATTENDRAG
Svenska myndigheter har sedan lång tid tillbaka gjort en bedömning av värdefulla sjöar och vattendrag
i vår kommun. Klarälven norr om Edebäck och söder om Skymnäsforsen, samt sjöarna
Rådasjön, Lidsjön och Grässjön är av riksintresse naturvård.
Ett kriterium för nationell klassning av ett vattendrag eller sjösystem är att det inte är fragmenterat
av dammar och att det har en naturlig strandbård. Hagfors kommun har åtta vattendrag som är
klassade som nationellt värdefulla, varav Klarälven är det största. 14 sjöar har samma klassning.
Stor-Ullen är vattentäkt för Hagfors och Munkfors samt hyser stora ekologiska värden genom sin
stam av stor-röding. Länsstyrelsen har lämnat ett förslag att Stor-Ullen ska klassas som riksintresse,
vilket Hagfors kommun ser mycket positivt på.
LAX, ÖRING OCH ÅL
Klarälven har en av Europas få stammar av sötvattenlevande lax Klarälvslaxen och har också en
egen öringstam - Klarälvsöringen. Dessa fiskarter har naturligt sina lekområden högt upp i älven
medan den vuxna fisken växer till sig i Vänern. Att få laxen att hoppa i forsarna mellan kraftverken
är en vision – om stammen ska bli så kraftfull så att man kan skapa hållbara fiskeeldoradon behövs
stora insatser av alla berörda. Om Klarälvsöringen, som är starkt hotat, får en hållbar stam
och ges möjlighet att vandra upp i Klarälvens biflöden för lek bidrar även detta till en utveckling av
fisketurism i vår kommun. Båda dessa visioner är ledstjärnan i det arbete som bedrivs för att återskapa
Klarälvens unika fiskestammar, under 2011-2013 i interregprojektet ”Laxens fria gång i
Klarälven/Tysilälven”.
Åtgärder för att återställa mindre vattendrag med god potential för att få de lokala öringstammarna
att växa till sig i storlek och styrka ligger mer nära. Vattendrag som restaurerats är Grundan, Acksjöälven,
Enån, och Busken-Sången-älvarna. Fler står på väntelistan för restaurering, nämligen
Halgån, Svartån och Görsjöälven. Även Väjåsystemet i väster, Hinnan i Västanberg, Klammaälvsystemet
i öster och Lövån i norr har stor potential att utveckla de lokala öringstammarna. Öringen-
symboliserad av Klarälvsöringen- är Hagfors kommuns ansvarsart.
Fiskestammarna i de stora sjöarna nedanför högsta kustlinjen – Lakenesjön, Busjön, Grässjön
och Lidsjön är väl etablerade med god ekologisk hållbarhet och erbjuder ett fint fiske av exempelvis
gädda och gös.
Ålen fanns naturligt i våra vatten, och vandrade upp i systemen sannolikt ända fram till 1900talets
början. Ålen var viktig som matfisk och kraftbolaget fick därför villkor i domar ända fram till
1900-talets mitt att säkra ålens vandringsmöjligheter alternativt villkor för isättande av ål. I slutet
av 1900-talet blev det ont om sättål, och kraftbolaget ville få ålvillkoren upphävda. Fiskevårdkretsen
i Hagfors stred hårt för att dessa villkor även fortsättningsvis skulle uppfyllas och en uppgörelse
med kraftbolaget träffades 2006. Idag sätts glasål ut i många sjöar i mån av tillgång, och vi
kan se fram emot att ålen återigen blir en del i fiskefaunan.
Fiskevårdsområden arbetar även med egen utsättning av fisk. För detta krävs tillstånd från länsstyrelsen,
som har att bevaka att de arter som sätts ut i sjöarna inte påverkar sjöns fiskebestånd
negativt. Gullspånsöring, röding från Norge och regnbåge från Gustavalax sätts ut som put-andtake-fisk.
Dessa kan inte reproducera i utsättsjön. Fiskevårdsområden stärker även gös-stammen
i många sjöar. Utplantering av fisk är inget nytt, exempelvis gädda är en fisk som naturligt inte
fanns i sjöar högt upp i avrinningsområden, utan har planterats dit av befolkningen som en viktig
födoresurs, redan på 1700-talet, kanske ännu tidigare. Återplantering av flodkräfta sker av länsstyrelsen,
och förhoppningsvis snart även flodpärlmussla. Tyvärr sker även olaglig inplantering,
t.ex. av signalkräfta i våra vatten.
KLARÄLVENS VATTENRÅD
Klarälvens vattenråd är en paraplyorganisation för alla vattenintressenter i älvens avrinningsområde.
Medlemmar är förutom kommuner längst Klarälven, även markägare, vattenrättsinnehavare,
fiskevårdsområden och föreningar samt enskilda. Klarälvens vattenråd bildades i juni 2010, och
kommunen ser rådet som den viktigaste sammanhållande aktören som kan agera för att skapa en
god förvaltning av Klarälvens vattensystem.
4/70