Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag
BILAGA 2
SJÖAR OCH VATTENDRAG
INLEDNING
Den rika tillgången på sjöar och vattendrag tillhör en av Hagfors kommun styrkor och är en av de
naturtillgångar som betytt allra mest för kommunens invånare under hela vår historia. Namnen på
många av våra sjöar och vattendrag vittnar om en lång muntlig tradition – vissa sjöar har fornnordiska
namn med en idag oklar betydelse... Jangen, Gröcken, Grängen, Ullen. Andra namn som
Kvarnsjön, Lidsjön och Busjön är medeltida namn. Många sjöar bär finska namn – Kajön, Kisjön,
Nain samt Lax- och Ormräjtika. Klarälven och Uvån strömmar genom kommunen – Uvåns namn
kan härledas från det fornsvenska ordet yvas- förhäva sig – vattendraget är det mäktigaste av
Klarälvens biflöden!
Vattnet gav befolkningen ett nödvändigt födotillskott i form av fisk. Strandängar är en näringsrik
miljö som gav foder till tamdjur och vilt. Människan valde strandläge på sina bosättningar – då
som nu!
Kraften i vattnet var förutsättningen för anläggandet av hyttor och bruk på 1700-talet, men användes
långt tidigare till kvarn och stamp. På 1900-talet utbyggdes vattenkraften, i Klarälven och i
Uvån samt många ”lysverk” i mindre älvar till den första elektriska belysningen. Nästa alla större
sjöar i Uvåsystemet reglerades för att ge en jämnare vattenföring i Klarälven, så att kraftverken
där kunde ge optimal utdelning. Idag produceras ungefär 650 GWh vattenkraft varje år – tredubbelt
mot förbrukningen inom Hagfors kommuns geografiska område.
Vattenvägar var långt in på 1900-talet de bästa transportvägarna, både för hästdragna foror på
isväg, järn- och malmbåtsrodd och flottning av timmer med spel över sjöarna eller fritt i strömmande
vatten. Flottledsdammar och slussar uppfördes på 1800-talet.
Det finns 454 större och mindre sjöar upptagna på SMHI:s sjöregister (13 288 ha) i Hagfors
kommun. I denna bilaga till Hagfors kommuns naturvårdsplan finns kommunens vattensystem
beskrivna. För att ge en bakgrund till varför vattensystemen och deras omgivningar ser ut som de
gör finns i varje avsnitt en beskrivning av områdets historia, med fokus på vattnet. Denna beskrivning
har tillkommit med hjälp av flera bygdehistorieböcker och lokalbefolkningens kunskap.
VATTENMYNDIGHETENS BEDÖMNING
EU:s ramdirektiv för vatten säger att alla Europas vattenförekomster ska uppnå god status 2015.
Då detta inte kommer att vara möjligt har Sverige för vissa vatten erhållit dispens fram till 2021.
Myndigheten har lagt ut klassningen och underlaget för klassningen på två hemsidor på Internet:
www.vattenkartan.se samt www.viss.lst.se där även enskilda kan kommentera klassningen. Vattenmyndigheten
har fastställt ett åtgärdsprogram för Klarälvens vatten under perioden 2010-2015.
Hela 74 procent av de klassade vattenförekomsterna i kommunen uppnår ej god ekologisk status,
vanligen på grund av regleringspåverkan och/eller försurning. Det är givetvis en allvarlig situation,
som kräver åtgärder.
Vattenmyndigheten har identifierat flera hot mot vatten i Hagfors kommun, där risk för fortsatt
försurning och pågående reglering är de viktigaste. Om inte kalkningsinsatser fortsätter kan vattnets
idag goda kemiska förhållanden hotas. I åtgärdsplanen för Klarälvens vatten finns förslag att
kalkningen successivt ska ersättas med markkalkning.
Vattenmyndigheten gör en generell bedömning att det inte kommer att finnas möjlighet att förändra
regleringsgraden före 2021. Dock har kraftbolaget under flera år tillämpat en ekologisk
skonsam reglering i Acksjön, Skärgen, Mussjön, Stor-Ullen och Görsjöarna, vilket gynnar den
biologiska mångfalden i sjön såväl som i vattendraget nedströms. Detta har inte vattenmyndigheten
vägt in i bedömningen, då klassningen sker efter beslutade vattenhushållningsbestämmelserna.
Detta nya regleringsförfarande måste juridiskt säkras på ett bra sätt. Många sjöar uppe i
skogsmarken är dock hårt reglerade i syfte att fungera som vintermagasin åt kraftverken i Klarälven,
och det är en utmaning att i samverkan med kraftbolaget få regleringen anpassad så gott det
går för både kraftnytta och ekologi. Kraftbolaget har planer på utrivning av vissa dammar som
idag ger liten kraftnytta.
3/70