Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
DELOMRÅDE 6 – VÄRMULLEN OCH UVÅN NER TILL UDDEHOLM<br />
OMRÅDESBESKRIVNING<br />
Området ligger under högsta kustlinjen <strong>och</strong> utgör Uvåns nedersta lopp. Rullstensåsen Mana följer<br />
Uvåns dalgång rakt från <strong>Hagfors</strong> mot Rådadalen, <strong>och</strong> har i alla tider använts som kommunikationsled<br />
mellan Klarälvdalen <strong>och</strong> skogslandskapet österut. Under 1860-talet anlades rallväg förbi<br />
<strong>Hagfors</strong>en, <strong>och</strong> hästar <strong>och</strong> mannar drog lasten på specialgjorda vagnar förbi forsen. Järn från<br />
Uddeholmshyttan <strong>och</strong> Gustavsfors kunde på så sätt passera <strong>Hagfors</strong>en för omlastning till vattentransport<br />
igen nedanför fallet. <strong>Hagfors</strong> järnverk anlades i slutet av 1800-talet. Det är svårt att föreställa<br />
sig hur området kring Värmullen <strong>och</strong> <strong>Hagfors</strong>en såg ut före järnverkets tillkomst. Sjön är<br />
höjd ca två meter, <strong>och</strong> den södra änden är idag igenfylld för att ge behövligt utrymme för järnverkets<br />
utveckling. Några gånger om året vid extra hög vattenföring släpps vatten i forsen <strong>och</strong> ger då<br />
en bild av hur mäktig <strong>Hagfors</strong>en en gång var.<br />
29/70<br />
Uvån passerar Värmullen <strong>och</strong> rinner ner<br />
mot Rådasjön. Här ligger Uddeholmsbolagets<br />
industriella vagga: Landshövding<br />
Harald Posse slog ihop byarna Uve <strong>och</strong><br />
Risberg vid Rådasjön <strong>och</strong> anlade ett säteri<br />
som fick namnet Uddeholm. Posse gav<br />
uppdrag åt Johan Karlström att anlägga en<br />
stångjärnshammare <strong>och</strong> en mulltimmerhytta<br />
vid Stjärnsfors år 1668. 300 år av<br />
obruten industriell verksamhet följde vid<br />
Stjärnsfors: Från 1670-talet fanns hammare,<br />
smedja, såg <strong>och</strong> kvarn. Vid 1900talet<br />
början anlades här Värmlands första<br />
massaindustri som flyttades till Skoghalls<br />
betydligt bättre hamn-förhållanden redan<br />
1911. Här utfördes under 1900-talets första<br />
årtionden den sista kolningen - en industriell<br />
process med ett raffinaderi för fotogenprodukter<br />
– i den byggnad som idag kalas<br />
Kvarnen. Slutligen byggdes här en arsenikimpregneringsanläggning<br />
för järnvägssyllar<br />
<strong>och</strong> kraftledningsstolpar på 1950-talet.<br />
En medeltida gård som finns upptagen i<br />
1501 års skattelängd ska ha legat vid<br />
Norra Gärdet, upp vid skogskanten. Säteriet<br />
Uddeholm utvidgade sina marker på<br />
1700-talet, även om frälsegården hade<br />
funnits tidigare. Markerna ner mot Rådasjön<br />
brukades som flera separata jordbruksenheter,<br />
med flera herrgårdar runt<br />
Rådasjöns norra ände: Rissäter, Risberg,<br />
Sjögränd <strong>och</strong> kulturmärkta Uddeholms herrgård. På 1900-talet var Uddeholms gård en viktig del<br />
av Uddeholmsbolaget med norra Värmlands största mjölkproducent. Den vackra ladugården vid<br />
Uddeholm är ett ståtligt minnesmärke över denna tid. Området är av riksintresse för kulturminnesvård.<br />
Idag brukas markerna av två ägare.<br />
VATTENFÖREKOMSTER<br />
Värmullen är en sjö i Uvåns nedre lopp med snabb omsättning. I slutet av 1890-talet tämjdes<br />
<strong>Hagfors</strong>en, <strong>Hagfors</strong> Järnverk byggdes <strong>och</strong> alla mindre hyttor i Uddeholmsbolagets ägo lades ner.<br />
1959 erhöll bolaget rätt att ”företaga utfyllnad i Vermullen med avfallsprodukter”. Slaggutfyllnaden<br />
omfattning är ca en femtedel av sjöns ursprungliga yta. Sanitärt avlopp från staden <strong>och</strong> järnverket<br />
rann fram till 1972 orenat ut i Värmullen som i folkmun kallades ”Dyngsjön”. 1972 byggdes Lappkärrs<br />
reningsverk med modern trestegsrening. Järnverket ordnade med rening av sitt processvat-