04.09.2013 Views

Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />

DELOMRÅDE 6 – VÄRMULLEN OCH UVÅN NER TILL UDDEHOLM<br />

OMRÅDESBESKRIVNING<br />

Området ligger under högsta kustlinjen <strong>och</strong> utgör Uvåns nedersta lopp. Rullstensåsen Mana följer<br />

Uvåns dalgång rakt från <strong>Hagfors</strong> mot Rådadalen, <strong>och</strong> har i alla tider använts som kommunikationsled<br />

mellan Klarälvdalen <strong>och</strong> skogslandskapet österut. Under 1860-talet anlades rallväg förbi<br />

<strong>Hagfors</strong>en, <strong>och</strong> hästar <strong>och</strong> mannar drog lasten på specialgjorda vagnar förbi forsen. Järn från<br />

Uddeholmshyttan <strong>och</strong> Gustavsfors kunde på så sätt passera <strong>Hagfors</strong>en för omlastning till vattentransport<br />

igen nedanför fallet. <strong>Hagfors</strong> järnverk anlades i slutet av 1800-talet. Det är svårt att föreställa<br />

sig hur området kring Värmullen <strong>och</strong> <strong>Hagfors</strong>en såg ut före järnverkets tillkomst. Sjön är<br />

höjd ca två meter, <strong>och</strong> den södra änden är idag igenfylld för att ge behövligt utrymme för järnverkets<br />

utveckling. Några gånger om året vid extra hög vattenföring släpps vatten i forsen <strong>och</strong> ger då<br />

en bild av hur mäktig <strong>Hagfors</strong>en en gång var.<br />

29/70<br />

Uvån passerar Värmullen <strong>och</strong> rinner ner<br />

mot Rådasjön. Här ligger Uddeholmsbolagets<br />

industriella vagga: Landshövding<br />

Harald Posse slog ihop byarna Uve <strong>och</strong><br />

Risberg vid Rådasjön <strong>och</strong> anlade ett säteri<br />

som fick namnet Uddeholm. Posse gav<br />

uppdrag åt Johan Karlström att anlägga en<br />

stångjärnshammare <strong>och</strong> en mulltimmerhytta<br />

vid Stjärnsfors år 1668. 300 år av<br />

obruten industriell verksamhet följde vid<br />

Stjärnsfors: Från 1670-talet fanns hammare,<br />

smedja, såg <strong>och</strong> kvarn. Vid 1900talet<br />

början anlades här Värmlands första<br />

massaindustri som flyttades till Skoghalls<br />

betydligt bättre hamn-förhållanden redan<br />

1911. Här utfördes under 1900-talets första<br />

årtionden den sista kolningen - en industriell<br />

process med ett raffinaderi för fotogenprodukter<br />

– i den byggnad som idag kalas<br />

Kvarnen. Slutligen byggdes här en arsenikimpregneringsanläggning<br />

för järnvägssyllar<br />

<strong>och</strong> kraftledningsstolpar på 1950-talet.<br />

En medeltida gård som finns upptagen i<br />

1501 års skattelängd ska ha legat vid<br />

Norra Gärdet, upp vid skogskanten. Säteriet<br />

Uddeholm utvidgade sina marker på<br />

1700-talet, även om frälsegården hade<br />

funnits tidigare. Markerna ner mot Rådasjön<br />

brukades som flera separata jordbruksenheter,<br />

med flera herrgårdar runt<br />

Rådasjöns norra ände: Rissäter, Risberg,<br />

Sjögränd <strong>och</strong> kulturmärkta Uddeholms herrgård. På 1900-talet var Uddeholms gård en viktig del<br />

av Uddeholmsbolaget med norra Värmlands största mjölkproducent. Den vackra ladugården vid<br />

Uddeholm är ett ståtligt minnesmärke över denna tid. Området är av riksintresse för kulturminnesvård.<br />

Idag brukas markerna av två ägare.<br />

VATTENFÖREKOMSTER<br />

Värmullen är en sjö i Uvåns nedre lopp med snabb omsättning. I slutet av 1890-talet tämjdes<br />

<strong>Hagfors</strong>en, <strong>Hagfors</strong> Järnverk byggdes <strong>och</strong> alla mindre hyttor i Uddeholmsbolagets ägo lades ner.<br />

1959 erhöll bolaget rätt att ”företaga utfyllnad i Vermullen med avfallsprodukter”. Slaggutfyllnaden<br />

omfattning är ca en femtedel av sjöns ursprungliga yta. Sanitärt avlopp från staden <strong>och</strong> järnverket<br />

rann fram till 1972 orenat ut i Värmullen som i folkmun kallades ”Dyngsjön”. 1972 byggdes Lappkärrs<br />

reningsverk med modern trestegsrening. Järnverket ordnade med rening av sitt processvat-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!