Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
sedan blir Klammaälven. Tranebergshyttan låg vid Deglundens utlopp <strong>och</strong> var i bruk 1734-1798<br />
med privilegium att förädla malm från då nyupptäckta malmstreck – här syftas på Tabergs gruvor i<br />
Nordmark. Då Tranebergshyttan lades ner angav man brist på träkol som orsak. Privilegiet (tillverkningsrätten)<br />
flyttades över till Ulleshyttan vid Lill-Ullen. Fram till början av 1800-talet utfördes<br />
de flesta transporter vintertid med häst <strong>och</strong> släde. Då bolaget behövde ortsbefolkningen i huvudsak<br />
som kolare, torpare <strong>och</strong> i hyttorna, utfördes mycket av transporterna vintertid av hästägande<br />
forbönder från Fryksdalen, Dalarna eller från Vänerlandskapen. Arbetspendling är inget nytt fenomen!<br />
Foto 3 Stenkaj för omlastning vid Klammaälvens utlopp till Upplunden A Sjörs 2010<br />
Den viktiga transportleden för malm från gruvorna vid Nordmark kunde bara utnyttjas vintertid, på<br />
frusna myrar <strong>och</strong> sjöar. Men då järnframställningen ökade genom Uddeholmsbolagets utveckling,<br />
behövdes transportkapacitet öka. Genom att utnyttja vattenvägen sommartid kunde detta ske. På<br />
1860-talet byggdes därför slussar vid Sikforsen, Deglunden <strong>och</strong> vid Starrkärr. Man drog pråmarna<br />
från land. Över sjöarna Upplunden <strong>och</strong> Deglunden roddes järnbåtar av roddarlag. Gustav Adolf<br />
samhälle ligger nära Lövnässlussen som fanns mellan Upplunden <strong>och</strong> Deglunden. Vid de vattenfall<br />
som var för branta för sluss, byggdes rallbanor med järnräls. Sådana rallbanor byggdes<br />
från dammen vid Traneberg ner till järnboden vid Dragsjön <strong>och</strong> var i gång under åren 1865-83.<br />
Den var 1,3 km lång. Från Geijersholm till Gärsta gick en rallbana på knappt 2 km <strong>och</strong> förbi <strong>Hagfors</strong>en<br />
på forsens norra sida fanns rallbana på 1,2 km, där kanalen sedan anlades, till en brygga<br />
vid Värmullen. Häst eller mannar drog lasten längs rallbanan på specialbyggda vagnar. Vid<br />
Klammaälvens utlopp byggdes 1868 en stenkaj som kan beskådas än i dag. Kajen användes<br />
för omlastning av malm som kördes med häst från Motjärnshyttan – längs en väg som kallades<br />
”malmränna” - till malmbåtar som roddes över Upplunden/Deglunden. Retur-rodden bestod<br />
mestadels av förnödenheter till Uddeholmshyttan – havre till hästar <strong>och</strong> brännvin till folk. När det<br />
stora järnvägsbygget <strong>Hagfors</strong>-Filipstad kom igång 1874 roddes all räls <strong>och</strong> annat material till bygget.<br />
Klammaälvens utlopp muddrades för att underlätta omlastningen. 1875 upphörde malmrodden<br />
över sjöarna <strong>och</strong> järnvägen tog vid.<br />
Namn som Vackeråsen, Blomsteråsen, Sätterberget, Finnfallshöjden <strong>och</strong> Bockfall visar att ”expensskogen”<br />
öppnade sig invid torp <strong>och</strong> sätrar. ”Fall” betyder att skogen borttagits – i dessa trak-<br />
(expenser) för rättegången ersatta. Det fick han aldrig, <strong>och</strong> denna utökning av Uddeholm skogar kom att<br />
kallas ”expensskogen”<br />
21/70
Change language